Tanner, V. | OM PETSAMO-KUSTLAPPARNAS SÄGNER OM FORNTIDA UNDERJORDISKA BONINGAR, S. K. JEN- NAM'VUÖLAS'KUATT

Boken handlar om skolternas traditioner och liv i Petsamo-området, med fokus på deras sägner och kultur.

• Om Petsamo-kustlapparnas sägner om forntida underjordiska boningar, s. k. jen- nam'vuölas'kuatt skildrar skolternas traditioner.

• V. Tanner utforskar Lappland och dess kulturhistoria.

• Häftad med originalomslag, i något sämre antikvariskt skick.

📦 Skickas inom 1-3 vardagar.

Antikvariatets beskrivning

Bindning och skick: Häftat band. Något sämre antikvariskt skick.

Finska fornminnesföreningen, Helsingfors 1928. 27 sidor + 8 illustrationer i texten. Häftad med tryckta originalomslag. Skavd rygg och ryggslut, bitar saknas bakre omslag. [25x17,5 cm]. Fin inlaga. - [Särtryck ur Finskt museum 1928]. Tidskrift utgiven sedan 1894. Skolterna är ett östligt samiskt folk som bor i byarna Sevettijärvi, Keväjärvi och Nellim i Enare kommun i norra Finland samt på Kolahalvön i Ryssland och i Neiden i Norge. De uppgår till omkring 700 personer i Finland (2003), varav ungefär 400 talar skoltsamiska, och 400 i Ryssland (1995), varav ungefär 20 talar skoltsamiska. Skolternas traditionella näringar är framförallt fiske, men också renskötsel och jakt. Sitorna flyttade mellan vår-, sommar-, höst och vinterplatser, enligt fiskemöjligheterna. Boplatserna låg i allmänhet vid sjöar. Vinterboplatsen delades mellan många sitor och hade ett bönerum. Genom fredsfördraget i Tartu 1920 delades skolternas hemland mellan Finland och Sovjetunionen. Finland förlorade Petsamo efter andra världskriget och skolterna som bott i området (och evakuerats längre in i landet vid Vinterkrigets utbrott) gavs då nya områden i Enare kommun. En skild lag stiftades för ändamålet (273/1955), ersatt med skoltlagen 1984 (den nu gällande versionen 253/1995). Skolterna från Suonikylä (Suenjel) vinterby placerades i Sevettijärvi medan andra skolter placerades i Nellim och Keväjärvi. Flyttningen mellan olika boplatser sommartid och vintertid upphörde genom detta. Då skolterna evakuerades från Petsamo såg man ner på dem både bland samerna i Enare och bland finnar. Många unga ville inte kännas vid sin härkomst. Med de förlorade hemtrakterna förlorades också mycket av traditionerna och kulturen. (från Wikipedia). Väinö Tanner, född 10 maj 1881 i Tavastehus, död 26 april 1948 i Hässleholm, var en finlandssvensk geograf, geolog och diplomat. Han blev diplomingenjör i kemisk teknologi i Helsingfors 1905 och filosofie doktor 1914. Under åren 1903-1907 arbetade Tanner i fält vid Geologiska kommissionen i Finland, framför allt i Lappland, vilket skapade ett livslångt intresse för nordliga områden. År 1914 disputerade han med en doktorsavhandling om isavsmältningen i Nordskandinavien. Väinö Tanner var geograf i vid bemärkelse och publicerade ett mycket stort antal arbeten om såväl natur- som kulturgeografi, främst rörande Labradorhalvön och Nordkalotten. Under åren 1924-1927 vistades Tanner längre perioder inom Petsamo-området, som då var finskt, och umgicks dagligen med skoltsamer i skog och på fjäll. Hans iakttagelser kom att ligga till grund för den klassiska studie om skoltsamernas liv som publicerades några år senare (Antropogeografiska studier inom Petsamo-området. Del 1. Skolt-lapparna. Helsingfors 1929). (från Wikipedia). Ämnesord: Lappland, Lappland, Lapland, Sápmi, Samer, Skolterna, Ryssland, Finland

Om Petsamo-kustlapparnas sägner om forntida underjordiska boningar, s. k. jen- nam'vuölas'kuatt av V. Tanner hittar du under Politisk historia inom Historia | Arkeologi i huvudkategorin Humaniora.

Hitta fler liknande böcker med dessa ämnesord:
Lappland Lappland Lapland Sápmi Samer Skolterna Ryssland Finland

Sök fler exemplar av denna titelSök fler böcker av V. Tanner