Name: TYSTNADSKULTURER. BRÅ RAPPORT 2019:10 : EN STUDIE OM TYSTNAD MOT RÄTTSVÄSEN : en studie om tystnad mot rättsväsendet
Brand: Norstedts Juridik
SKU: 9789188599186
Price: 242 SEK
Availability: InStock

Tystnadskulturer. Brå rapport 2019:10 : En studie om tystnad mot rättsväsen

För musen över bilden för att zooma in. Klicka på bilden för att zooma in.

Tystnadskulturer. Brå rapport 2019:10 : En studie om tystnad mot rättsväsen

en studie om tystnad mot rättsväsendet

BoklivArtikelnr: 9789188599186

Boken behandlar tystnadskulturer och hur dessa påverkar brottsoffer och vittnens samarbete med rättsväsendet.

Analys av tystnadskulturer inom rättsväsendet.
Fördjupad studie om samhälleliga och politiska aspekter.
Utgiven som förlagsband, 2019.

Variant

Antal:

Beställningsvara. Skickas inom 3-5 vardagar.

Bindning: Förlagsband

Bokförlag: Norstedts Juridik
ISBN: 9789188599186
Bokserie: Brå rapport 2019

Omfång: 181 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2019-10-02

Förlagets information

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.

I en tystnadskultur finns det många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något.
De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.
Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.

Enligt dagens lagstiftning läggs störst vikt vid de utsagor som lämnas under rättegången. Brottsoffer och vittnen kan alltså under en rättegång, som en följd av påverkan, ändra uppgifter som de lämnat tidigare i processen.I arbetet med att utreda misstänkta brott, kan uppgifter från brottsoffer och vittnen vara en avgörande pusselbit för att komma vidare. På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk. Beställ ditt ex och läs mer!

Tystnadskulturer. Brå rapport 2019:10 : En studie om tystnad mot rättsväsen hittar du under Kriminologi | Polisväsen inom Samhällsvetenskap | Rättsvetenskap i huvudkategorin Politik | Samhälle.

Rättsväsen Kriminologi Rättsväsendets organisation och praxis Alternativa tvistlösningsmetoder Vittnen Tystnad Brottsoffer Witnesses Silence

Sök fler exemplar av denna titel Sök fler böcker av

Dela med vänner

Information från Bokliv

Om Tystnadskulturer. Brå rapport 2019:10 : En studie om tystnad mot rättsväsen av

Tystnadskulturer och rättsväsendets utmaningar

Boken Tystnadskulturer. Brå rapport 2019:10 : En studie om tystnad mot rättsväsen : en studie om tystnad mot rättsväsendet behandlar de komplexa mekanismer som bidrar till tystnad bland brottsoffer och vittnen i samband med brott. Den fokuserar på hur olika faktorer, såsom skam, skuld och rädsla för repressalier, påverkar viljan att samarbeta med rättsväsendet. Författaren, Johanna Skinnari, belyser också vikten av tidiga förhör och skyddsåtgärder för att uppmuntra vittnen att träda fram.

Tystnadens mekanismer i rättsväsendet

Tystnadskulturer skapas av en mängd olika skäl som gör att brottsoffer inte pratar med polisen. Skam och skuld är centrala faktorer, liksom rädslan för att polisen inte kan hjälpa. Boken diskuterar hur socialt tryck och hot kan påverka individers beslut att hålla tyst. Skinnari framhäver behovet av att myndighetspersoner och stödpersoner känner sig trygga i skyddsinsatserna för att kunna stödja brottsoffer och vittnen effektivt.

Betydelsen av tidiga utsagor och skydd

Enligt boken är det avgörande att dokumentera bevis tidigt i utredningsprocessen. Utsagor från brottsoffer och vittnen är ofta mer tillförlitliga när de ges strax efter händelsen. Boken understryker vikten av att hålla förhör medan minnesbilderna är färska och att ge brottsoffer och vittnen det skydd de behöver för att våga tala. Detta är nödvändigt för att säkerställa att rättsväsendet kan fungera effektivt.

Om boken

Boken är ett förlagsband och publicerades av Norstedts Juridik den 2 oktober 2019. Den omfattar 181 sidor och är skriven på svenska.

Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen. (Läs mer)

Vanliga frågor om Tystnadskulturer. Brå rapport 2019:10 : En studie om tystnad mot rättsväsen av

Vad handlar boken 'Tystnadskulturer. Brå rapport 2019:10' om?

Boken behandlar de komplexa mekanismer som bidrar till tystnad bland brottsoffer och vittnen i samband med brott, med fokus på faktorer som skam, skuld och rädsla för repressalier.

Vilka teman belyser författaren i boken?

Författaren, Johanna Skinnari, belyser vikten av tidiga förhör och skyddsåtgärder för att uppmuntra vittnen att träda fram, samt hur socialt tryck och hot påverkar individers beslut att hålla tyst.

Vilka detaljer finns om detta specifika exemplar av boken?

Boken är publicerad av Norstedts Juridik den 2 oktober 2019, omfattar 181 sidor, är skriven på svenska och är i nytt skick i formatet förlagsband.