Information från Bokliv
Om Musiklifvets höjande : de svenska symfoniorkestrarna och deras konserthus av Staffan Albinsson
Historien om Sveriges professionella symfoniorkestrar
Boken Musiklifvets höjande : de svenska symfoniorkestrarna och deras konserthus utforskar Sveriges professionella symfoniorkestrars utveckling från 1700-talet fram till idag. Den ger en detaljerad redogörelse för hur dessa orkestrar har formats, från de tidiga försöken i Stockholms Riddarhus och Göteborgs Rådhus, via 1800-talets musikaliska sällskap, till de politiska utmaningar som de står inför i 2000-talet.
Musik och orkestrars utveckling
I bokens första del beskrivs tillkomsten av yrkesorkestrarna, med fokus på Göteborgs Symfonikers lokalt finansierade start 1905 och betydelsen av Kungliga Musikaliska Akademiens initiativ från 1909. Här framhävs även de första statliga orkesterbidragen och utvecklingen av konserthus, där några har överlevt nästan ett sekel. Bokens andra del tar en tematisk ansats och diskuterar hur nya orkestrar har tillkommit, betydelsen av kvinnliga dirigenter, samt de utmaningar och uppdrag som orkestrarna möter idag.
Om boken
Denna bok är ett förlagsband och publicerades av Gidlunds förlag. Den omfattar 387 sidor och är skriven på svenska. Utgivningsdatumet är den 13 oktober 2025. Författaren Staffan Albinsson, som har en lång karriär inom musik och ekonomi, ger en insiktsfull och välgrundad bild av den svenska orkestertraditionen.
Om boken
Bokförlag: Gidlunds förlag. Omfång: 387 sidor. Språk: Svenska. Utgivningsdatum: 2025-10-13. Berättelsen om Sveriges professionella symfoniorkestrar tar oss från 1700-talets första försök i Stockholms Riddarhus och Göteborgs Rådhus, via 1800-talets många musikaliska sällskap och 1900-talets orkesterföreningsgrundande till 2000-talets politiska utmaningar. I bokens första del beskrivs tillkomsten av yrkesorkestrarna en och en. Det inleds med Göteborgs Symfonikers lokalt finansierade start 1905. Särskild vikt läggs vid Kungliga Musikaliska Akademiens folkbildningsinitiativ Musiklifvets höjande från 1909 som resulterade i de första statliga orkesterbidragen och tillkomsten av orkestrarna i Helsingborg, Gävle och Norrköping. Stockholmsfilharmonikerna fick motsvarande arbetsvillkor 1914. Tillkomsten av orkestrarnas konserthus uppmärksammas också. Ett brann upp, ett revs sedermera men några är nu nästan hundra år. En orkester lovades ett eget konserthus redan på 1930-talet men fick vänta på det ända till slutet av seklet.
Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen.
(Läs mer)
