Rolf Kjellström (1936-)


Nybyggarliv i Vilhelmina 5.

Kjellström, Rolf | NYBYGGARLIV I VILHELMINA 5.


BoklivArtikelnr: 9789187403149

Boken utforskar nybyggarlivet i Vilhelmina, med fokus på familjeliv, arbetsfördelning och traditioner under 1800-talet.

  • En djupdykning i nybyggarlivet i Vilhelmina.

  • Bygger på folklivsuppteckningar från Nils Eriksson och Lisa Johansson.

  • Häftad, utgiven 2015.

Typ av bok:
Ny
Pris:
REA-pris385 kr

Beställningsvara. Skickas inom 3-21 vardagar.

Bindning: Häftat band

Bokförlag: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur
ISBN: 9789187403149
Bokserie: Acta academiae regiae Gustavi Adolphi

Omfång: 186
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2015-02-21

Förlagets information

Denna bok, femte volymen i serien »Nybyggarliv i Vilhelmina», bygger på folklivsuppteckningar gjorda av i första hand Nils Eriksson och Lisa Johansson. När ett barn föddes var det många seder och bruk som skulle beaktas. Dopet var en viktig händelse, och de faddrar som följde barnet hade betydelse för resten av livet. Barnen fick tidigt hjälpa till och utsattes för stora krav från föräldrarna, som ofta hade en övertro på aga som uppfostringsmedel. De gick vanligen inte i skolan mer än tre–fyra 12-veckorsterminer. För att bli konfirmerad måste man kunna läsa, och konfirmationen var en förutsättning för att man skulle bli betraktad som vuxen. I nybyggarfamiljerna fanns en klar uppdelning av de olika arbetsuppgifterna. Alla visste vad de skulle göra. Gängse arbeten på våren var bl.a. vedhuggning, fiske, jakt på sjöfågel, utkörning av gödsel på markerna och tillverkning av näverrep. Man skulle också bryta åker och få potatisen i jorden. I mitten av juli startade slåttern, som var årets brådaste tid. När den var över, började man sätta ut näten. På hösten hade kvinnorna mycket att göra i samband med slakten. Potatisen togs upp och fågeljakten inleddes och den fortsatte sedan under vintern. På vinterföret företogs handelsfärder till Åsele eller till Norge. Vintern var också slöjdandets tid. Kyrkhelgerna spelade en viktig roll i nybyggarnas liv. Religiositeten präglades av fruktan för Guds straff. Nybyggarlivet krävde samarbete mellan nybyggarna. Även förhållandet mellan nybyggarna och renskötarna blev med tiden allt bättre. På ålderns höst överlät eller sålde man sitt hemman mot krav på fortsatt boende och visst underhåll. Värre var det för de medellösa, som kunde bli uselt behandlade. Det förekom att de auktionerades bort till lägstbjudande.

Vanliga frågor om Nybyggarliv i Vilhelmina 5. av Rolf Kjellström

Boken utforskar de kulturella och sociala aspekterna av nybyggarlivet i Vilhelmina, med fokus på folklivsuppteckningar som belyser traditioner och seder kring barnens födelse och uppfostran.

Temana inkluderar folkseder vid barnets födelse och uppfostran, arbetsfördelning inom nybyggarfamiljer, samt hur kyrkhelger och religiösa föreställningar påverkade deras liv.

Det specifika exemplet är häftat, omfattar 186 sidor och publicerades av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur den 21 februari 2015.

Du gillar nog också ...

Senast besökt