Nilsson, Annika ; Warnling Conradson, Wiweka | SANKTIONSAVGIFTER : SÄRSKILT I NÄRINGSVERKSAMHET : särskilt i näringsverksamhet

Boken utforskar sanktionsavgifternas utveckling och tillämpning inom olika rättsområden, med fokus på deras effektivitet och rättssäkerhet.

• Utforskar sanktionsavgifternas historia och utveckling.

• Analyserar effekter på näringsverksamhet och rättssäkerhet.

• Utgiven som häftat band, 2020.

Beställningsvara. Skickas inom 3-5 vardagar.

Bindning: Häftat band

Bokförlag: Norstedts Juridik AB
ISBN: 9789139021025

Omfång: 442 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2020-10-08

Förlagets information

Begreppet effektivitet löper som en röd tråd genom sanktionsavgifternas historia från skattetillägg i början av 1970-talet till straffavgift för placering av fondmedel 2008. Utvecklingen har styrts av en önskan om frekventa reaktioner som effektivare än straff avhåller såväl juridiska som fysiska personer från överträdelser av miljöbalken, arbetstidslagen, försäkringsrörelselagen, konkurrenslagen, etc. Sanktionsavgifter, som numera ofta nyttjas inom näringsrätten, kan som regel uttas med mycket höga belopp och utan komplicerande faktorer såsom uppsåt, betalningsförmåga etc.På senare år har det emellertid blivit märkbart att Europakonventionen och EU-rätten utgör spärrar för lagstiftaren, och att krav ställs på förutsebarhet, proportionalitet m.m. Trots att sanktionsavgifter har funnits i svensk rätt i snart 40 år finns mycket osäkerhet kring dem, inte minst hos enskilda som plötsligt finner sig träffade av avgifter på kanske miljontals kronor.

Begreppet effektivitet löper som en röd tråd genom sanktionsavgifternas historia – från skattetillägg i början av 1970-talet, över de sanktionsavgifterna som tillkom efter finanskrisen på 2000-talet och till den allt intensivare utvecklingen av nya sanktionsavgifter med en EU-rättslig grund. Idag torde det råda konsensus om att vi har att göra med ekonomiska sanktioner, dvs. inga prestationsavgifter, som får ersätta eller komplettera straff. Man talar i termer av sanktionsväxling.

Vi har nu ett 80-tal sanktionsavgifter – och nya förslag tillkommer i stadig takt – spridda över en stor del av den speciella förvaltningsrättens område

• skatter och tullar
• dataskydd- och informationssäkerhet
• miljö
• plan och byggande
• konkurrens
• upphandling
• marknadsföring
• arbetsmarknad och arbetsmiljö
• transport och trafik
• finans-, energi- och spelmarknad
• produktsäkerhet
• kamerabevakning, m.fl.

Sanktionsavgifter kan utgå med mycket höga belopp – ibland många miljoner kronor – och påförs både juridiska och fysiska personer, oftast utan hänsyn till uppsåt eller skuld. De beslutas som regel i förenklade former av någon tillsynsmyndighet, dvs. utan sedvanliga straffprocessuella garantier. Fast här har europarätten utvecklats till att bli en hämmande faktor vad avser rättssäkerhet, t.ex. i form av krav på en ”rättvis rättegång” eller förbud mot dubbelbestraffning. Utvecklingen är dock inte entydig utan EU-rätten kan ge motsägelsefulla signaler.

Trots att sanktionsavgifterna har funnits i vår rättsordning i snart 50 år så återstår en hel del frågetecken kring hanteringen av dem: Vad krävs normgivningsmässigt sett? Måste riksdagen lagstifta eller kan t.ex. Naturvårdsverket utfärda om sådana sanktioner? Vad gäller ifråga om retroaktivitet och legalitet? Hur komplicerad kan en reglering tillåtas bli innan rimliga krav på förutsebarhet anses vara förbisedda?

Sanktionsavgifter : särskilt i näringsverksamhet av Nilsson, Annika ; Warnling Conradson, Wiweka hittar du under Straffrätt inom Samhällsvetenskap | Rättsvetenskap i huvudkategorin Politik | Samhälle.

Sök fler exemplar av denna titel