Mordet på Axel von Fersen – KONGL. MAJ:TS NÅDIGA KUNGÖRELSE ANGÅENDE DE WÅLDSAMMA UPPTRÄDEN, SOM DEN 20 SISTL. JUNII UTI HUFWUDSTADEN FÖREFALLIT (1810) av

Antikvariatets beskrivning

Bindning: Pappband.

Stockholm, Henrik A. Nordström 1810. 4:o, (22) s. Bunden i nött pappband med titeletikett. Exlibris. Innehåller Adlercreutz’ och Klintebergs redogörelser. Den 20 juni 1810, när den nyvalde kronprinsen Karl Augusts begravning ägde rum i Stockholm, utsattes von Fersen för ett brutalt angrepp av en rasande folkmassa. De misstänkte honom för att ha varit inblandad i kronprinsens plötsliga och mystiska död, även om det inte fanns några bevis som pekade på hans skuld. Trots sin höga ställning, samt närvaro av militär och polis som borde ha skyddat honom, blev von Fersen misshandlad till döds på Stockholms gator. ”En af wåre högste embetsmän, framlidne herr riksmarskalken grefwe von Fersen blef i dess embetets utöfning på blotta misstankar af en tygellös och uppretad folksamling twungen att lämna sin wagn, ryckt ifrån den fristad han sökte, misshandlad, släpad, och sluteligen på ett grufweligt sätt mördad.” Kungörelsen som utfärdades drygt en vecka efter mordet, var en officiell reaktion på detta våldsdåd. I kungörelsen fördöms våldet och det underströks att rättvisa skulle skipas. Samtidigt framställdes det som att händelsen var ett uttryck för allmänhetens överhettade känslor i en tid av stor osäkerhet och omvälvning. I texten nämn obduktionen på kronprinsen och de ogrundade anklagelserna om giftmord. Kungörelsen tjänade två huvudsakliga syften – att lugna en upprörd allmänhet och att återställa ordningen. Myndigheterna ville visa att de hade situationen under kontroll och att rättvisa och lag skulle råda, trots att mordet skedde mitt i huvudstaden och inför ögonen på både allmänhet och statsmakt. Mordet på Axel von Fersen måste förstås i ljuset av den politiska kris som Sverige genomgick vid denna tid. Efter Gustav IV Adolfs abdikation i mars 1809 var Sverige i ett tillstånd av politisk instabilitet. Den nya regeringen försökte stabilisera landet, men den snabbt växande oppositionen och det finska kriget (1808-1809) mot Ryssland förvärrade situationen. Den avlidne kronprinsen Karl August, som hade utsetts till tronarvinge efter den gustavianska dynastins fall, var en symbol för den nya regimens legitimitet. Hans plötsliga död skapade en känsla av kris och misstro som ytterligare polariserade landet. Axel von Fersens död och den påföljande kungörelsen är exempel på hur våld och politik var tätt sammanflätade i denna oroliga tid i svensk historia. Händelsen påminner om de faror som kan uppstå när en nation befinner sig i en brytningsperiod, där gamla maktstrukturer bryts ner och nya ännu inte har etablerats fullt ut. Kungörelsen representerar ett försök från den svenska staten att hantera situationen och återupprätta ordningen. Kungörelsen består av tre delar. I den första delar kung Carl sina tankar kring händelsen med sina undersåtar. I andra delen redogör Carl Adlercreutz för händelseförloppet under den ödesdigra dagen, och i sista delen får vi ta del av Klintbergs berättelse och redogörelse å justitiekanslersämbetets vägnar.

Mordet på Axel von Fersen – KONGL. MAJ:TS NÅDIGA KUNGÖRELSE ANGÅENDE DE WÅLDSAMMA UPPTRÄDEN, SOM DEN 20 SISTL. JUNII UTI HUFWUDSTADEN FÖREFALLIT (1810) hittar du under Politisk historia inom Kriminologi i huvudkategorin Politik | Samhälle.

Hitta fler liknande böcker med dessa ämnesord:
kungörelse 1800-tal Axel von Fersen Stockholm oroligheter

Sök fler exemplar av denna titelSök fler böcker av