Information om Myocardial infarction personality factors, coping strategies, depression and secondary prevention av Mona Schlyter
Ytterligare information om Myocardial infarction personality factors, coping strategies, depression and secondary prevention av Mona Schlyter
Välkommen till en djupgående studie om hur Myocardial infarction personality factors, coping strategies, depression and secondary prevention belyser sambandet mellan personlighet och hjärtinfarkt. Denna bok utforskar de psykosociala faktorer som påverkar patienters beteenden och prognoser efter en hjärtinfarkt, vilket gör den relevant för både vårdpersonal och forskare inom kardiologi.
En studie av psykosociala faktorer vid hjärtinfarkt
Denna avhandling baseras på en longitudinell studie som genomfördes på 400 patienter med diagnosen myocardial infarction (MI) vid kardiologiska avdelningen på Malmö universitetssjukhus mellan 2002 och 2005. Syftet var att identifiera personlighet och psykosociala faktorer som påverkar patienters handlingar och prognoser efter en hjärtinfarkt. Boken rapporterar resultaten från fyra vetenskapliga artiklar som undersöker olika aspekter av detta ämne.
Resultat från fyra artiklar
I den första artikeln analyserades sambandet mellan maladaptivt beteende i det serial Color Word Test (CWT) och svårighetsgraden av MI. Här visade resultaten att maladaptivt beteende, särskilt i kombination med låga poäng på extraversion, var kopplat till högre nivåer av hjärtmarkörer efter en hjärtinfarkt. Den andra artikeln fokuserade på tidsspannet mellan insjuknande och sökande av akutsjukvård, där det inte fanns någon signifikant koppling till personlighet, copingstrategier eller depression.
I den tredje artikeln undersöktes hur personlighetsegenskaper och copingstrategier påverkade rökavvänjning efter MI. Av de 149 patienter som rökte vid studiens början hade 56 % slutat röka efter två år. Resultaten visade att de som fortfarande rökte hade lägre poäng på agreeableness, ofta bodde ensamma och var arbetslösa. Den fjärde artikeln granskade hur personlighet och depressiva symptom påverkade utnyttjande av hjärtvård under de första två åren efter MI. Det framkom att patienter med hög grad av neuroticism hade en signifikant högre användning av öppenvårdskliniker.
Betydelsen av personlighet i vården
Sammanfattningsvis visar boken att personlighetsegenskaper som extraversion, agreeableness och neuroticism har betydelse för svårighetsgraden av MI, rökavvänjning och kontakter med öppenvårdskliniker. Det framkom att maladaptivt beteende och konfrontativ copingstrategi påverkade både MI:s svårighetsgrad och rökavvänjning två år efter händelsen. Denna insikt kan leda till att personlighet och copingstrategier bör beaktas mer i vården av patienter i hjärtrehabilitering.
Genom att läsa Myocardial infarction personality factors, coping strategies, depression and secondary prevention får läsaren en grundlig förståelse för hur dessa faktorer samverkar och hur de kan påverka vård och rehabilitering av patienter med hjärtinfarkt.