Sexualitetens historia Bd 4 Köttets bekännelser av Michel Foucault

Bindning: Danskt band

Bokförlag: Bokförlaget Daidalos
ISBN: 9789171735966

Omfång: 402 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2020-12-07

Översättare: Jakobsson, Jim

Förlagets information

”Ingen postum publicering”. Så står det i den franske filosofen Michel Foucaults trettiosex år gamla testamente. Härom året kom detta till trots det fjärde bandet av "Sexualitetens historia", Foucaults uppmärksammade verk om den västerländska diskursen om sexualiteten och försöken att disciplinera och omgestalta vårt driftsliv, ut i Frankrike – och nu föreligger band fyra också på svenska: Köttets bekännelser.

Verkets första band, som har undertiteln "Viljan att veta" kom ut 1976 och band två ("Njutningarnas bruk") och tre ("Omsorgen om sig själv") åtta år senare, inte långt före Foucaults död. Medan Foucault i "Viljan att veta", med en polemisk udd mot den freudianska idén om den undertryckta sexualitateten, studerar diskurser om könslivet från 1600- till 1800-tal, vänder han sig i de följande båda banden till den grekisk-romerska antikens filosofer, läkare och oratorer och deras utläggningar om den sexuella njutningen och levnadskonstens regler. I dessa band handlar det inte minst om uppslagsrika närläsningar av olika passager i filosofiska verk och inträngande resonemang om den innebörd filosoferna ifråga har lagt i en i sammanhanget central institution som äktenskapet eller i ett begrepp som ”afrodisia”, ”njutning i kärlek”.

I "Köttets bekännelser", i praktiken fullbordad på författarens dödsbädd, fortsätter Foucault med samma slags subtila närläsningspraktik. Men här är det istället de stora kyrkofäderna från de första århundradena av vår tideräkning som han intresserar sig för – såsom Klemens av Alexandria, Gregorius av Nyssa, Johannes Chrystostomos och, naturligtvis, den mest inflytelserike av dem alla, Augustinus. Foucault läser deras texter om frälsning, synd och botgörelse, om jungfruskap och äktenskap som dokument över framväxten av en ”begärsekonomi” som, menar han, har präglat den västerländska civilisationen fram till våra dagar.

Michel Foucault (1926–1984) blev först känd genom sin studie "Vansinnets historia" (1961). Han var professor i tankesystemens historia vid Collège de France. Daidalos har tidigare givit ut band ett till tre av "Sexualitetens historia".

”Ingen postum publicering”. Så står det i den franske filosofen Michel Foucaults trettiosex år gamla testamente. Härom året kom detta till trots det fjärde bandet av "Sexualitetens historia", Foucaults uppmärksammade verk om den västerländska diskursen om sexualiteten och försöken att disciplinera och omgestalta vårt driftsliv, ut i Frankrike – och nu föreligger band fyra också på svenska: Köttets bekännelser.

Verkets första band, som har undertiteln "Viljan att veta" kom ut 1976 och band två ("Njutningarnas bruk") och tre ("Omsorgen om sig själv") åtta år senare, inte långt före Foucaults död. Medan Foucault i "Viljan att veta", med en polemisk udd mot den freudianska idén om den undertryckta sexualitateten, studerar diskurser om könslivet från 1600- till 1800-tal, vänder han sig i de följande båda banden till den grekisk-romerska antikens filosofer, läkare och oratorer och deras utläggningar om den sexuella njutningen och levnadskonstens regler. I dessa band handlar det inte minst om uppslagsrika närläsningar av olika passager i filosofiska verk och inträngande resonemang om den innebörd filosoferna ifråga har lagt i en i sammanhanget central institution som äktenskapet eller i ett begrepp som ”afrodisia”, ”njutning i kärlek”.

I "Köttets bekännelser", i praktiken fullbordad på författarens dödsbädd, fortsätter Foucault med samma slags subtila närläsningspraktik. Men här är det istället de stora kyrkofäderna från de första århundradena av vår tideräkning som han intresserar sig för – såsom Klemens av Alexandria, Gregorius av Nyssa, Johannes Chrystostomos och, naturligtvis, den mest inflytelserike av dem alla, Augustinus. Foucault läser deras texter om frälsning, synd och botgörelse, om jungfruskap och äktenskap som dokument över framväxten av en ”begärsekonomi” som, menar han, har präglat den västerländska civilisationen fram till våra dagar.

Michel Foucault (1926–1984) blev först känd genom sin studie "Vansinnets historia" (1961). Han var professor i tankesystemens historia vid Collège de France. Daidalos har tidigare givit ut band ett till tre av "Sexualitetens historia".

Sexualitetens historia Bd 4 Köttets bekännelser av Michel Foucault hittar du under Allmän kulturhistoria inom Historia | Arkeologi i huvudkategorin Humaniora.

Sök fler exemplar av denna titelSök fler böcker av Michel Foucault