Information från Bokliv
Information om Den ende och hans egendom av Max Stirner
Max Stirners radikala kritik av samhälleliga normer
Max Stirner (1806-1856) skrev en av de mest radikala och subversiva texterna i den moderna västerländska idéhistorien: Den ende och hans egendom. När denna beryktade bok utkom i Berlin 1844 väckte den stor uppmärksamhet. Inflytandet har med tiden vuxit, och dess dolda inverkan har lämnat ett bestående avtryck; likt en underjordisk svart ström har den underminerat den västerländska filosofihistorien.
En kritik av religion och ideologier
Max Stirner formulerar en radikal individualistisk kritik av kristendomen, nationalismen och den traditionella moralen, samtidigt som han ifrågasätter humanismen, utilitarismen, liberalismen och den socialistiska rörelsen. För Stirner vilar alla religioner och ideologier på tomma abstraktioner. Detsamma gäller de samhälleliga institutioner som hävdar auktoritet över den enskilde, om det så är staten, domstolsväsendet, kyrkan eller utbildningssystemet.
Antiauktoritär filosofi och individens frigörelse
Stirners antiauktoritära kritik påminner om nödvändigheten av filosofin som exorcism: ett utdrivande av de spöklika fenomen som vi kallar Gud, mänskligheten, nationalstaten, äganderätten, man, kvinna, tysk, kines, svart eller vit. Detta skapar plats för den enskildes verkliga frigörelse sprungen ur ett skapande intet. Här föreligger Den ende och hans egendom i en ny svensk översättning av Nikanor Teratologen, med en initierad introduktion av Jason McQuinn, redaktör för den amerikanska tidskriften Anarchy: A Journal for Desire Armed.
Max Stirner är främst känd som inspiratör till riktningar inom anarkismen, men hans verk kan också läsas i relation till Hegel och den filosofiska miljö som försökte radikalisera hans tänkande. Stirner anses ha gett avgörande impulser till såväl existentialismen som postmodernt tänkande. Han föddes som Johann Kaspar Schmidt i Bayreuth, i en familj från den lägre medelklassen, och studerade vid universitet i Erlangen, Königsberg och Berlin, där han bland annat studerade filosofi för Hegel.
Under en tid tillhörde han de så kallade Die Freien (de fria), en löst sammanhållen grupp av vänsterhegelianer, där han snabbt gjorde sig känd för sina religionsfientliga och radikala åsikter. För sin försörjning undervisade han i historia och litteratur vid en väl ansedd flickskola, men sade upp sig 1844 då han förutsåg att publikationen av sitt magnum opus skulle bli kontroversiell. Stirners sista år präglades av ekonomisk misär, och han levde till stor del isolerad från omvärlden medan han försörjde sig genom översättningsarbeten och journalistiska artiklar. Han avled i Berlin i juni 1856 vid 49 års ålder efter flera veckors feber, orsakad av ett insektsbett.
Pressröster har också uppmärksammat denna utgåva av Den ende och hans egendom. BTJ:s lektör Kent Lindkvist ger helhetsbetyget briljant och beskriver boken som en lysande uppgörelse med allt som den enskilde individen underkastas eller deltar i. Översättningen har också fått beröm för sin kvalitet.
Bokliv reserverar sig för eventuella fel eller missförstånd i ovanstående maskinellt, delvis ai-genererade information (läs mer).
Ta alltid ditt köpbeslut utifrån antikvariatets egen beskrivning.
Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen.
(Läs mer)
