Information om Kartans makt i krig och fred av Maria Gussarsson
Kartografins betydelse under 1800-talet
1800-talets början utgör en fascinerande period i svensk historia, präglad av stora förändringar inom både krigsmakten och samhället. I denna kontext har kartorna en central roll, vilket Maria Gussarsson utforskar i sin bok Kartans makt i krig och fred: ─ fältmätarna, det nya kriget och samhällelig utveckling 1805-1831.
Fältmätningskåren och dess funktioner
Behovet av kartor, både för militära och civila syften, ledde till inrättandet av Fältmätningskåren år 1805. Gussarsson beskriver hur dessa kartor blev avgörande för den nya typens rörliga förband som opererade över stora områden och var beroende av effektiv logistik. Utöver krigets behov möjliggjorde karteringen även anläggandet av nya vägar och kanaler, vilket var nödvändigt för den växande handeln. Jordbrukets reformer, som var centrala för landets utveckling, hade inte varit möjliga utan dessa geografiska uppmätningar.
Symboliken i kartografi och nationell identitet
Kartorna hade också en viktig funktion i fastställandet av rikets gränser, vilket hade ett starkt symbolvärde för den framväxande nationalismen. Fältmätningsofficerarna, trots att de var få till antalet, hade en betydande roll i både den militära ledningen och i samhällsutvecklingen. Genom sina insatser bidrog de till att forma Sveriges moderna karta och historia, något som nu för första gången dokumenteras i sin helhet i Gussarssons verk.
Denna bok erbjuder en djupgående analys av hur kartografi och samhällelig utveckling samverkar, och hur Fältmätningskåren blev en nyckelaktör i denna process. Genom att belysa deras arbete får läsaren en ökad förståelse för den komplexa relationen mellan kartor, krig och fred under en kritisk period i Sveriges historia.
