Information om Möten med PISA av Margareta Serder
Ytterligare information om Möten med PISA av Margareta Serder
Välkommen till en djupgående analys av hur kunskapsmätning påverkar elever inom naturvetenskap. Möten med PISA: kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap av Margareta Serder erbjuder en unik insikt i hur internationella jämförelser formar utbildningssystemet och studenternas lärande.
En grundlig studie av PISA och dess påverkan
Denna avhandling, som ingår i Malmö studies in educational sciences, tar sin utgångspunkt i den negativa trend som observerats i svenska elevers resultat inom naturvetenskap sedan 2000. Genom att analysera testuppgifter och resultatrapporter från PISA, undersöker Serder hur dessa mätningar konstrueras och tolkas. Hon framhäver de epistemologiska och ontologiska antaganden som ligger till grund för bedömningen av elevers vetenskapliga kompetens.
Innovativa metoder för datainsamling och analys
Forskningsmetoden inkluderar videodokumentation av samarbetsmöten mellan grupper av 15-åriga elever och utvalda PISA-uppgifter. Detta ger en djupare förståelse för elevernas resonemang och de utmaningar de möter. Serder genomför även en textanalys av PISA-rapporter och ramverk, vilket möjliggör en utforskning av hur vetenskap och elevprestationer konstrueras diskursivt.
Genom att jämföra två teoretiska perspektiv, sociokulturellt och sociomateriellt, belyser avhandlingen hur dessa antaganden påverkar PISA:s bedömning av vetenskaplig kompetens. Det sociokulturella perspektivet fokuserar på elevernas meningsskapande, medan det sociomateriella perspektivet inspireras av studier inom vetenskap och teknik och tar en performativ hållning till vetenskaplig praktik.
Utmaningar och möjligheter i PISA:s bedömning
Serder argumenterar för att PISA:s mätningar ofta baseras på monologiska och representativa vetenskapstraditioner. Hon föreslår istället en dialogisk och performativ hållning. En central insikt är att språk inte alltid fungerar som en neutral informationsbärare, vilket kan leda till missförstånd och förvrängda betydelser. PISA:s antagande om en enda, entydig tolkning av testfrågor kan begränsa elevernas förmåga att engagera sig med uppgifternas komplexitet.
Genom att kontextualisera uppgifterna i fiktiva, vardagliga situationer, vilket är typiskt för PISA, ökar den pedagogiska komplexiteten. Samtidigt riskerar den bild av vetenskap som framträder i testuppgifterna att reproducera stereotyper om vetenskap och vetenskapligt kunniga personer. Serder påpekar att eleverna i PISA ses som speglar av skolsystemet och framtida samhälle, vilket ställer krav på att de kan navigera och prioritera vetenskapliga perspektiv.
Denna avhandling ger en viktig förståelse för hur kunskapsprov och bedömning inom naturvetenskap kan förbättras och anpassas för att bättre stödja elevernas lärande och engagemang. Genom att ifrågasätta PISA:s roll som enbart en kunskapsmätning, öppnar Serder för en diskussion om dess funktion som en aktör inom utbildningssystemet.
Med sin grundliga analys och insikter erbjuder Möten med PISA en viktig resurs för alla som är intresserade av pedagogik, utbildning inom vetenskap och kunskapskontroll. Boken är en häftad utgåva och omfattar 268 sidor av välgrundad forskning och reflektioner kring ett aktuellt ämne inom utbildningsforskning.