Information om Neighborhoods without community : collective efficacy and crime in Malmö, Sweden av Manne Gerell
Ytterligare information om Neighborhoods without community : collective efficacy and crime in Malmö, Sweden av Manne Gerell
Är du intresserad av sambandet mellan bostadsområden och brottslighet? I så fall kan du fördjupa dig i Manne Gerells arbete i Neighborhoods without community: collective efficacy and crime in Malmö, Sweden. Denna avhandling erbjuder en grundlig analys av hur sociala strukturer och kollektiva förmågor påverkar brottslighet i Malmö.
En grundlig analys av kollektiva förmågor och brott
Gerells avhandling utforskar kopplingen mellan grannskap och kriminalitet genom att använda både möjlighets- och social desorganiseringsteori. Den består av fyra artiklar som är kopplade till två centrala forskningsfrågor, vilka behandlas med olika metoder och resultat. För det första undersöker arbetet hur ett grannskap bör definieras, vilket studeras i relation till brandstiftning och kollektiv effektivitet i två av artiklarna. Resultaten kring kollektiv effektivitet baseras på semistrukturerade intervjuer med invånare och yrkesverksamma i fyra bostadsområden (N=39) samt en mindre enkätundersökning i samma områden (N=691).
Resultat och slutsatser från studien
Resultaten kring brandstiftning bygger på data från räddningstjänsten och studeras i relation till artificiella grannskap av olika storlekar och grad av slumpmässighet. Fynden tyder på att grannskap bör vara små för att fånga sociala processer som är relevanta för kriminalitet. Den andra forskningsfrågan undersöker sambandet mellan kollektiv effektivitet och kriminalitet, vilket modelleras med kontrollvariabler relaterade till våld och brandstiftning. Kollektiv effektivitet har hämtats från en samhällsenkät i Malmö 2012 (N=4051), och kontrollvariabler inkluderar koncentrerad nackdel, etnisk heterogenitet, bostadsinstabilitet och urbanitet. Här visar resultaten ett starkt samband med våld i offentliga miljöer, men inget samband med utomhusbrandstiftning på grannskapsnivå.
Avhandlingen avslutas med en rekommendation att studera kriminalitet genom att undersöka mikro-plats möjlighetsstrukturer som är inbäddade i (mikro-) social desorganisation av grannskap.
Denna studie är en viktig del av den pågående diskussionen kring kriminologi och polisväsen, och erbjuder en djupgående förståelse för hur sociala strukturer påverkar brottslighet i urbana miljöer. Med sin akademiska grund och praktiska insikter är Neighborhoods without community en betydelsefull läsning för forskare, studenter och yrkesverksamma inom samhällsvetenskap och rättsvetenskap.
