Kristina Hermansson (1974-)


Ett rum för sig : subjektsframställning vid 1900-talets slut

subjektsframställning vid 1900-talets slut: Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Jon Fosse, Magnus Dahlström och Kirsten Hammann

Hermansson, Kristina | ETT RUM FÖR SIG : SUBJEKTSFRAMSTÄLLNING VID 1900-TALETS SLUT : subjektsframställning vid 1900-talets slut: Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Jon Fosse, Magnus Dahlström och Kirsten Hammann


BoklivArtikelnr: 9789170610820

Skick
Förlagsny bok
Danskt band
Danskt band: mjuk pärm med invikta flikar. Kan vara både trådhäftad eller limhäftad.
199 kr +55 kr frakt
Totalt 254 kr inom Sverige

Beställ fler nya böcker utan extra frakt.

Se fler böcker från Bokliv
  • Säljs och skickas av Bokliv
  • Beställningsvara. Skickas inom 3-5 vardagar.
Säker betalning via Bokliv 14 dagars ångerrätt

Bindning: Danskt band

Bokförlag: Makadam förlag
ISBN: 9789170610820

Omfång: 286 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2010-05-25

Förlagets information

Under slutet av 1980-talet och 90-talet blir identitet ett nyckelord, samtidigt som identitetsbegreppet alltmer ifrågasätts. Medan individualismen förstärks och utvidgas, sker också försök att montera ned dess grundvalar. Hur förhåller sig då de litterära skildringarna av subjektet och dess förbindelser med andra vid 1900-talets slut till den humanistiska och samhällsvetenskapliga teoribildningen på området, och vice versa? I Ett rum för sig undersöker Kristina Hermansson identitetsproblematik och subjektsframställning i ett urval litterära och teoretiska verk. När det gäller skönlitteraturen ligger tyngdpunkten på romaner från de skandinaviska länderna, nämligen Magnus Dahlströms Hem och Ninni Holmqvists Något av bestående karaktär respektive Jon Fosses Bly og vatn och Hanne Ørstaviks Kjærlighet. Dessa svenska och norska skönlitterära verk läses i dialog med resonemang från tänkare som Nancy Armstrong, Zygmunt Bauman, Judith Butler, Michel Foucault och Anthony Giddens. Som slutpunkt för undersökningen fungerar danska Kirsten Hammanns postmoderna praktfigur i Vera Winkelvir; en roman där subjektsupplösningen drivs in absurdum, samtidigt som en längtan efter en identitetsberättelse av mer traditionellt snitt paradoxalt nog gör sig gällande.

Under slutet av 1980-talet och 90-talet blir identitet ett nyckelord, samtidigt som identitetsbegreppet alltmer ifrågasätts. Medan individualismen förstärks och utvidgas, sker också försök att montera ned dess grundvalar. Hur förhåller sig då de litterära skildringarna av subjektet och dess förbindelser med andra vid 1900-talets slut till den humanistiska och samhällsvetenskapliga teoribildningen på området, och vice versa? I Ett rum för sig undersöker Kristina Hermansson identitetsproblematik och subjektsframställning i ett urval litterära och teoretiska verk. När det gäller skönlitteraturen ligger tyngdpunkten på romaner från de skandinaviska länderna, nämligen Magnus Dahlströms Hem och Ninni Holmqvists Något av bestående karaktär respektive Jon Fosses Bly og vatn och Hanne Ørstaviks Kjærlighet. Dessa svenska och norska skönlitterära verk läses i dialog med resonemang från tänkare som Nancy Armstrong, Zygmunt Bauman, Judith Butler, Michel Foucault och Anthony Giddens. Som slutpunkt för undersökningen fungerar danska Kirsten Hammanns postmoderna praktfigur i Vera Winkelvir; en roman där subjektsupplösningen drivs in absurdum, samtidigt som en längtan efter en identitetsberättelse av mer traditionellt snitt paradoxalt nog gör sig gällande. Kristina Hermansson, född 1974, är verksam som litteraturvetare vid Göteborgs universitet. Hon har också en bakgrund som kulturskribent och kritiker. Ett rum för sig är hennes doktorsavhandling.

Information från Bokliv

Om Ett rum för sig : subjektsframställning vid 1900-talets slut av Kristina Hermansson

Identitetsproblematik i litteraturen vid 1900-talets slut

Boken Ett rum för sig : subjektsframställning vid 1900-talets slut : subjektsframställning vid 1900-talets slut: Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Jon Fosse, Magnus Dahlström och Kirsten Hammann av Kristina Hermansson utforskar identitetsbegreppets roll och dess ifrågasättande under slutet av 1980-talet och 90-talet. Hermansson analyserar hur litterära skildringar av subjektet relaterar till humanistisk och samhällsvetenskaplig teori, med fokus på skönlitteratur från Skandinavien.

Identitet i skandinavisk litteratur

I sin avhandling undersöker Hermansson romaner av Magnus Dahlström, Ninni Holmqvist, Jon Fosse och Hanne Ørstavik. Dessa verk placeras i dialog med teorier från framstående tänkare som Judith Butler och Michel Foucault, vilket belyser hur identitet och subjektivitet framställs i litteraturen. Avhandlingen avslutas med en analys av Kirsten Hammanns roman där subjektsupplösning och längtan efter en traditionell identitetsberättelse utforskas.

Om boken

Boken är ett danskt band och publicerades av Makadam förlag den 25 maj 2010. Den omfattar 286 sidor och är skriven på svenska.

Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen. (Läs mer)

Recensioner

Laddar…

Logga in på mitt.bokliv.se för att lämna ditt omdöme!

Vanliga frågor om Ett rum för sig : subjektsframställning vid 1900-talets slut av Kristina Hermansson

Boken utforskar identitetsbegreppets roll och dess ifrågasättande i litteraturen vid 1900-talets slut, med fokus på skönlitteratur från Skandinavien.

Hermansson analyserar romaner av Magnus Dahlström, Ninni Holmqvist, Jon Fosse och Hanne Ørstavik, samt avslutar med en analys av Kirsten Hammanns roman.

Boken är ett danskt band, publicerad av Makadam förlag den 25 maj 2010, omfattar 286 sidor och är skriven på svenska.

Du gillar nog också ...

Senast besökt