Kongl. Maj:t ; Kommerskollegium [Karantän] | KONGL. MAJ:TS OCH RIKETS COMMERCE-COLLEGII KUNGÖRELSE, ANGÅENDE QUARANTAINE FÖR FARTYG, KOMMANDE IFRÅN SÖDRA AMERICA; GIFWEN I STOCKHOLM DEN 23 NOVEMBER 1819.

Information från Bokliv

Om Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegii Kungörelse, Angående Quarantaine för Fartyg, kommande ifrån Södra America; Gifwen i Stockholm den 23 November 1819. av Kongl. Maj:t ; Kommerskollegium [Karantän]

Karantänsbestämmelser och sjöfartens utmaningar under tidigt 1800-tal

Denna bok behandlar en kungörelse utfärdad av Kongl. Maj:t och Kommerskollegium, som rör karantänsbestämmelser för fartyg som anländer från Sydamerika. Dokumentet, daterat den 23 november 1819, är en viktig källa för att förstå hur staten hanterade folkhälsan i relation till den globala handeln under en tid präglad av epidemihot.

Karantänens roll i folkhälsan

Karantän fungerade som ett viktigt gränsinstrument för att skydda mot smittsamma sjukdomar som gula febern, som ofta förknippades med tropiska hamnar. Detta dokument belyser statens strävan att balansera behovet av handel med kraven på smittskydd, vilket var en central fråga i den transatlantiska sjöfarten under denna period.

Historisk kontext av global handel

Den globala handeln under tidigt 1800-tal kännetecknades av intensifierade transatlantiska förbindelser, vilket ställde nya krav på karantänsregler. Kungörelsen är ett exempel på hur myndigheterna försökte anpassa sig till dessa förändringar och skydda både handelsintressen och folkhälsan.

Om detta exemplar från Antikvariat Werner Stensgård

Stockholm, Kungl. Tryckeriet, 1819. 3 sidor. Tagen ur band. KA-08703. Denna kungörelse från 1819 utfärdades gemensamt av Kongl. Maj:t och Kommerskollegium och avser karantänsbestämmelser för fartyg ankommande från Sydamerika. Dokumentet ska förstås mot bakgrund av tidens globala handel, återkommande epidemihot och statens ambition att skydda både folkhälsa och handelns kontinuitet. Under tidigt 1800-tal präglades sjöfarten av intensifierade transatlantiska förbindelser. Samtidigt fanns en stark oro för smittsamma sjukdomar – såsom gula febern – vilka ofta associerades med tropiska och subtropiska hamnar. Karantän fungerade därför som ett preventivt gränsinstrument, där staten försökte balansera handelns nödvändighet mot smittskyddets krav.

Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen. (Läs mer)
Ta alltid ditt köpbeslut utifrån antikvariatets egen beskrivning.