Bindning: Danskt band
Bokförlag: Oikos
ISBN: 9789189792166
Omfång: 456 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2023-06-16
Förlagets information
Den internationella brottmålsdomstolen hävdar att den har rätt att åtala amerikaner för handlingar som Förenta staterna inte betraktar som brott. Kort sagt står det tjugoförsta århundrandet inför en episk kamp mellan å ena sidan de krafter som verkar för global styrning, och å andra sidan amerikansk konstitutionell demokrati. Transnationella progressiva och transnationella pragmatiker, i FN, EU, Europas postmoderna stater, ickestatliga organisationer, i företag, prominenta stiftelser, och viktigast av allt, i Amerikas ledande eliter, försöker etablera "global styrning". De inser att för att uppnå global styrning måste Amerikas suveränitet underordnas ett "globalt lagstyre". Förenta staternas konstitution måste inkorporera "den internationella rättens framväxande normer". I Suveränitet eller underkastelse granskas denna process, och den amerikanska allmänheten varnas för den fara som ligger framför oss.
Global styrning får sin legitimitet inte från demokratin, utan från en politiserad tolkning av mänskliga rättigheter. Den flyttar makten från demokratier (som Förenta staterna, Israel och Indien), till postdemokratiska institutioner, som domarna i den Internationella brottmålsdomstolen. Global styrning är en ny politisk gestalt (och en rival till den liberala demokratin), och den är redan en betydande aktör i världspolitiken.
Amerika står inför allvarliga utmaningar från radikal islam och ett allt mäktigare Kina. Samtidigt står Amerika inför en tredje utmaning, global styrning, en utmaning som kommer inifrån den demokratiska världen. Det är inte ett hot som bygger på våldsmakt, men det hotar ändå den fria världens konstitutionella självstyre. Även om det framstår som osannolikt att de utopiska globalisternas mål kan uppnås fullt ut, riskerar deras påverkan på opinionsbildningen i elitkretsar att underminera demokratin, såväl i Förenta staterna som i andra länder. Konsekvensen av detta skulle i så fall bli den amerikanska liberala demokratins långsamma självmord. Oavsett vilken sida som segrar, kommer den existentiella konflikten mellan amerikansk suveränitet (och demokratiskt självstyre i allmänhet) att utgöra kärnan i världspolitiken under överskådlig tid.
Den internationella brottmålsdomstolen hävdar att den har rätt att åtala amerikaner för handlingar som Förenta staterna inte betraktar som brott. Kort sagt står det tjugoförsta århundrandet inför en episk kamp mellan å ena sidan de krafter som verkar för global styrning, och å andra sidan amerikansk konstitutionell demokrati. Transnationella progressiva och transnationella pragmatiker, i FN, EU, Europas postmoderna stater, ickestatliga organisationer, i företag, prominenta stiftelser, och viktigast av allt, i Amerikas ledande eliter, försöker etablera "global styrning". De inser att för att uppnå global styrning måste Amerikas suveränitet underordnas ett "globalt lagstyre". Förenta staternas konstitution måste inkorporera "den internationella rättens framväxande normer". I Suveränitet eller underkastelse granskas denna process, och den amerikanska allmänheten varnas för den fara som ligger framför oss.
Global styrning får sin legitimitet inte från demokratin, utan från en politiserad tolkning av mänskliga rättigheter. Den flyttar makten från demokratier (som Förenta staterna, Israel och Indien), till postdemokratiska institutioner, som domarna i den Internationella brottmålsdomstolen. Global styrning är en ny politisk gestalt (och en rival till den liberala demokratin), och den är redan en betydande aktör i världspolitiken.
Amerika står inför allvarliga utmaningar från radikal islam och ett allt mäktigare Kina. Samtidigt står Amerika inför en tredje utmaning, global styrning, en utmaning som kommer inifrån den demokratiska världen. Det är inte ett hot som bygger på våldsmakt, men det hotar ändå den fria världens konstitutionella självstyre. Även om det framstår som osannolikt att de utopiska globalisternas mål kan uppnås fullt ut, riskerar deras påverkan på opinionsbildningen i elitkretsar att underminera demokratin, såväl i Förenta staterna som i andra länder. Konsekvensen av detta skulle i så fall bli den amerikanska liberala demokratins långsamma självmord. Oavsett vilken sida som segrar, kommer den existentiella konflikten mellan amerikansk suveränitet (och demokratiskt självstyre i allmänhet) att utgöra kärnan i världspolitiken under överskådlig tid.
