Information från Bokliv
Om Metta Magdalena Lillies dagbok 1737-1750 av Jessica Eriksson
Metta Magdalena Lillies dagbok som tidsdokument
Boken Metta Magdalena Lillies dagbok 1737-1750 : ─ en västgötsk släktkrönika behandlar dagboken av Metta Magdalena Lillie, en adelsdam som levde under 1700-talet. Genom hennes dagboksanteckningar får läsaren en inblick i hennes liv och de händelser som formade hennes tillvaro, inklusive familjeliv, resor och religiösa reflektioner.
Biografi och släktkrönika
Metta Lillie, vars dagbok sträcker sig över tretton år, inleddes när hon fick en skrivbok av sin bror. Hon var dotter till den framstående krigshjälten Jean Abraham Lillie och Ulrika Eleonora Hierta. Dagboken ger en detaljerad bild av hennes liv, med fokus på familjehändelser och sociala interaktioner inom adeln i Västergötland. Lillies starka religiositet och intresse för nationella händelser, såsom det ryska kriget och tronföljaren Adolf Fredriks bröllop, framträder tydligt i texten.
Om boken
Boken är ett förlagsband och utgavs av Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia den 7 december 2008. Den omfattar 300 sidor och är skriven på svenska. Dagboken är ett viktigt tidsdokument som belyser både de begränsningar och de sociala nätverk som präglade adelskvinnors liv under denna period.
Om boken
Bokförlag: Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. ISBN: 9789185104338. År 1737 fick den då 28-åriga adelsdamen Metta Magdalena Lillie en skrivbok av sin bror Claes. Det blev upprinnelsen till ett 13 år långt dagboksskrivande, som avslutades i samband med att hon 41 år gammal giftes bort med en sex år äldre änkling med fem barn (1750). Metta Lillie var äldsta dotter till Ulrika Eleonora Hierta och krigshjälten Jean Abraham Lillie, som tack vare sitt försvar av Nya Älvsborg vid danskarnas anfall år 1719 blev upphöjd i friherrligt stånd. Familjen levde i Västergötland och dagboken har tillkommit växelvis på herrgårdarna Hjärtared, mellan Ulricehamn och Borås, och Bjärka, väster om Skara. De var båda i familjens ägo, men det var främst den förstnämnda som Metta Lillie och hennes systrar bebodde tillsammans med modern efter faderns bortgång 1738. I dagboken berättas det bl.a. om händelser inom familjen och om resor som Metta Lillie tillsammans med sina systrar företar till olika släktingar. Många kommer också på besök till familjen. Alla dessa personer nämns vid namn, oftast med en notering om släktrelationen till Metta Lillie och hennes föräldrar. Metta Lillies varma religiositet framträder tydligt i dagboken. Hon kallar sig själv för ”en sökande äffter dän Eviga saligheten”, och ofta övergår anteckningarna i hängivna böner. Hon intresserade sig också för sådant som hände i Sverige på riksnivå. Bland annat skildrar hon det ryska kriget 1741–1743, Stora daldansen (dalkarlarnas marsch till Stockholm 1743) och tronföljaren Adolf Fredriks bröllop med prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen (1744). Metta Lillies dagbok ger en god inblick i hur en adelskvinna levde på landsbygden vid 1700-talets mitt. Texten är ett ovanligt tidsdokument, som belyser hur begränsat en kvinnas liv var, när det gällde att påverka samhället och den egna livssituationen, men som samtidigt skildrar hur adelskvinnorna skapade mening i sina liv genom sina många kontakter och starka sociala band.
Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen.
(Läs mer)
