Hampus Östh Gustafsson (1989-)


Folkhemmets styvbarn : humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935 - 1980

humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935-1980

Östh Gustafsson, Hampus | FOLKHEMMETS STYVBARN : HUMANIORAS LEGITIMITET I SVENSK KUNSKAPSPOLITIK 1935 - 1980 : humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935-1980


BoklivArtikelnr: 9789171736147

Boken utforskar humanioras marginalisering i svensk kunskapspolitik mellan 1935 och 1980.

  • Folkhemmets styvbarn utforskar humanioras roll i svensk politik.

  • Analys av kunskapspolitik mellan 1935 och 1980.

  • Utgiven som förlagsband.

Typ av bok:
Ny
Pris:
REA-pris339 kr

Beställningsvara. Skickas inom 3-21 vardagar.

Bindning: Förlagsband

Bokförlag: Bokförlaget Daidalos
ISBN: 9789171736147

Omfång: 493 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2020-11-30

Förlagets information

I "Folkhemmets styvbarn. Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935–1980" tecknar Hampus Östh Gustafsson en ny bild av humanioras historia i Sverige. Genom att anlägga ett brett perspektiv på kunskapspolitiken 1935–1980 visar han hur humanioras legitimitet i välfärdssamhället utmanades redan på ett tidigt stadium – långt före 1960- och 70-talens vänsterradikalisering och den nyliberala vågen mot seklets slut.

Mot bakgrund av en legitimitetsregim präglad av ideal om rationell planering och demokratiska jämlikhetskrav framstod humanisterna som marginaliserade och på kollisionskurs med 1900-talets stora historiska berättelser och framtidsvisioner. Jämfört med andra vetenskaps­områden som samhällsvetenskap och teknik blev det oklart vad som utgjorde humanioras konkreta bidrag till det progressiva välfärdsprojektet. I återkommande debatter kom de humanistiska ämnena att utmålas som traditionalistiska lyxföreteelser, och med tiden utvecklades en krisdiskurs som humaniora än idag inte lyckats frigöra sig från.

Ett av de vanligaste argumenten till humanioras försvar idag – att ämnena spelar en oumbärlig roll för demokratin i förening med den så kallade kritiska rollen – visar sig problematiskt att applicera bakåt i tid. Först mot slutet av den period som undersöks lyckades svenska humanister tydligt formulera sådana positioner genom att aktivt bejaka den marginalisering som dåtida aktörer fann exceptionell i Sverige jämfört med andra länder. Humaniora hade då redan länge befunnit sig på undantag i den svenska kunskapspolitiken.

Hampus Östh Gustafsson är verksam vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. "Folkhemmets styvbarn" är hans doktorsavhandling.

I "Folkhemmets styvbarn. Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935–1980" tecknar Hampus Östh Gustafsson en ny bild av humanioras historia i Sverige. Genom att anlägga ett brett perspektiv på kunskapspolitiken 1935–1980 visar han hur humanioras legitimitet i välfärdssamhället utmanades redan på ett tidigt stadium – långt före 1960- och 70-talens vänsterradikalisering och den nyliberala vågen mot seklets slut.

Mot bakgrund av en legitimitetsregim präglad av ideal om rationell planering och demokratiska jämlikhetskrav framstod humanisterna som marginaliserade och på kollisionskurs med 1900-talets stora historiska berättelser och framtidsvisioner. Jämfört med andra vetenskaps­områden som samhällsvetenskap och teknik blev det oklart vad som utgjorde humanioras konkreta bidrag till det progressiva välfärdsprojektet. I återkommande debatter kom de humanistiska ämnena att utmålas som traditionalistiska lyxföreteelser, och med tiden utvecklades en krisdiskurs som humaniora än idag inte lyckats frigöra sig från.

Ett av de vanligaste argumenten till humanioras försvar idag – att ämnena spelar en oumbärlig roll för demokratin i förening med den så kallade kritiska rollen – visar sig problematiskt att applicera bakåt i tid. Först mot slutet av den period som undersöks lyckades svenska humanister tydligt formulera sådana positioner genom att aktivt bejaka den marginalisering som dåtida aktörer fann exceptionell i Sverige jämfört med andra länder. Humaniora hade då redan länge befunnit sig på undantag i den svenska kunskapspolitiken.

Hampus Östh Gustafsson är verksam vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. "Folkhemmets styvbarn" är hans doktorsavhandling.

Recensioner

Laddar…

Logga in på mitt.bokliv.se för att lämna ditt omdöme!

Vanliga frågor om Folkhemmets styvbarn : humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935 - 1980 av Hampus Östh Gustafsson

Boken utforskar humanioras ställning och legitimitet inom den svenska kunskapspolitiken mellan 1935 och 1980, med fokus på hur deras värde ifrågasattes.

Centrala teman inkluderar humanioras marginalisering i utbildningspolitiken, diskussioner om deras bidrag till välfärdssamhället och humanisternas reaktioner mot denna marginalisering.

Boken är ett förlagsband, utgiven av Bokförlaget Daidalos, omfattar 493 sidor, publicerades den 30 november 2020 och är skriven på svenska.

Du gillar nog också ...

Senast besökt