Information om Nytt ljus över Yngre Västgötalagen : den bestickande teorin om en medeltida lagstiftningsprocess av Göran B. Nilsson
Ytterligare information om Nytt ljus över Yngre Västgötalagen : den bestickande teorin om en medeltida lagstiftningsprocess av Göran B. Nilsson
Nytt ljus över Yngre Västgötalagen: den bestickande teorin om en medeltida lagstiftningsprocess
Boken Nytt ljus över Yngre Västgötalagen av Göran B. Nilsson erbjuder en ny och djupgående analys av Yngre Västgötalagen och dess tillkomsthistoria. Författaren ifrågasätter traditionella uppfattningar och presenterar en radikal syn på lagens ursprung och utveckling, vilket kan vara av intresse för forskare och studenter inom rättshistoria och samhällsvetenskap.
Förlagets information
Under namnet Den Bestickande Teorin lanserar Nilsson en helt ny syn på lagen och dess tillkomsthistoria. Enligt författaren har tidigare tolkningar, som går tillbaka till CJ Schlyters och H S Collins textutgåva från 1827, präglats av missförstånd. Han argumenterar för att den vanliga uppfattningen om lagens proveniens grundar sig på tre felaktiga antaganden.
Radikala nyskapelser i lagstiftningen
För det första hävdar Nilsson att Yngre Västgötalagen inte bara är en bearbetning av den Äldre Västgötalagen, utan en radikal nyskapelse som tillkommit genom långvarigt lagstiftningsarbete under ledning av lagman och lagkommission. Detta arbete pågick både före och efter 1305, vilket utmanar tidigare antaganden om lagens tillkomst.
Lydekini excerpter och Laurentius bok
För det andra ifrågasätter Nilsson den vedertagna uppfattningen om Lydekini excerpter, som traditionellt anses vara utdrag ur Yngre lagen. Han menar istället att dessa excerpter är äldre och innehåller anteckningar om lagförslag från lagkommissionens arbete, nedskrivna av klerken Laurentius. Därför döps de om till Laurentius bok.
Latinbalken och juridisk kanon
För det tredje reviderar Nilsson förståelsen av den latinska text som följer efter det juridiska innehållet i handskrift B 59 av Äldre Västgötalagen. Istället för att vara en översättning av Yngre Västgötalagens kyrkobalk, argumenterar han för att det bör rubriceras som Latinbalken, vilket reflekterar Skarakyrkans juridiska kanon.
Genom att ompröva dessa centrala aspekter av den västgötska lagstiftningens historia, från 1296 till omkring 1350, erbjuder Nilsson en spännande och utmanande framställning som kan väcka intresse inom både akademiska och allmänna kretsar.
