Information om Myten om framsteget av Georg Henrik von Wright
En intellektuell utforskning av framstegets myt
Hur påverkar vetenskap och teknik oss? I sin intellektuella självbiografi Myten om framsteget från 1993 ifrågasätter Georg Henrik von Wright de allmänt antagna idéerna om tekniska framsteg och samhällsutveckling som naturliga och oundvikliga. Han lyfter fram hotbilderna och den oro de medför: möjligheterna att människan som art står inför sin egen undergång och de negativa följderna av den industriella produktionsformen.
En personlig berättelse om filosofi och kunskap
I den självbiografiska texten Filosofin är mitt liv berättar von Wright om sin tidiga kunskapsbana. Han beskriver hur 13-åringen, efter en konvalescentperiod i Italien, inser att han vill bli filosof. Studierna i filosofi vid Helsingfors universitet för Eino Kaila fortsätter i Cambridge, där von Wright får möjlighet att ta del av Ludwig Wittgensteins föreläsningar. Långt senare vill Wittgenstein att von Wright, då professor i Helsingfors, ska efterträda honom. Efter att först ha skickat in sin ansökan drar von Wright tillbaka den eftersom Finland verkar bevara sin självständighet (året var 1945). Tre år senare erbjuds han tjänsten utan ansökan, och ingen hade väl i den situationen kunnat motstå det smickrande erbjudandet. I boken ingår ett efterord av Fredrik Lång.
Reflektioner kring teknik och samhälle
Myten om framsteget erbjuder en djupgående reflektion kring sambandet mellan teknik och samhälle. Genom att ifrågasätta den traditionella uppfattningen om framsteg, uppmanar von Wright läsaren att tänka kritiskt kring de konsekvenser som följer av teknologisk utveckling. Hans insikter är särskilt relevanta i en tid präglad av snabba förändringar och utmaningar i vår moderna värld.
