Information om Att skriva sig ut av Frida Wikström
En analys av psykiatrins förändringar under 1900-talets andra hälft
I Att skriva sig ut: nya terapeutiska miljöer och tvångsvårdade patienters subjektsformering 1967–1992 av Frida Wikström utforskas den betydelsefulla rörelse som ledde till att patienter fick möjlighet att lämna institutionerna. Boken fokuserar på hur psykiatrin under denna period genomgick avgörande förändringar, där gränserna mellan normalitet och avvikelse omdefinierades. Med ett rikt empiriskt material från S:t Lars sjukhus i Lund ger författaren en djupgående insikt i hur utskrivningsprocessen och de nya terapeutiska miljöerna utanför sjukhuset formades.
Historiska perspektiv på tvångsvård och terapi
Wikström belyser hur den psykiatriska tvångsvården under 1967–1992 speglade ett skifte mot mer samhällsintegrerade vårdformer. Genom att studera de förändringar som skedde inom institutionerna och hur dessa påverkade patienternas liv, synliggör boken de utmaningar och möjligheter som uppstod i samband med avinstitutionaliseringen. Frida Wikström, som är historiker vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet, presenterar sin doktorsavhandling på ett sätt som ger läsaren en djupare förståelse för det komplexa förhållandet mellan patienter, vårdgivare och samhället.
Patienternas erfarenheter och nya terapeutiska miljöer
Boken undersöker även hur de nya terapeutiska miljöerna formades och vilken inverkan dessa hade på patienternas livskvalitet. Genom att ifrågasätta tidigare normer och strukturer, visar Wikström hur dessa förändringar inte bara handlade om fysisk utskrivning från sjukhus, utan också om en djupare form av subjektsformering. Det handlar om hur patienter i allt större utsträckning blev aktiva deltagare i sina egna liv och hur deras röster började höras i vårdprocesserna.
Med sin grundliga forskning och analytiska förmåga bidrar Frida Wikström med nya perspektiv på psykiatrins historia och hur den har format både individer och samhälle. Att skriva sig ut är därmed inte bara en akademisk studie, utan också en viktig del av den pågående diskussionen om psykiatrins roll och framtid.
