Information om Jag kommer av ett brusand´ hav av Evert Taube
Evert Taubes självbiografi om barndomen på Vinga
Denna självbiografi, Jag kommer av ett brusand´ hav, av Evert Taube, ger en djup och personlig inblick i författarens tidiga liv och de minnen som format honom. Boken, som först publicerades 1952, är en reflektion över barndomen på ön Vinga och de intryck som präglade hans uppväxt. Titeln är inspirerad av en 1600-talspsalm som Taube hörde under en tragisk begravning av en vän, vilket satte djupa spår i hans minne.
Minnen av havet och barndomens intryck
Taubes tidiga minnen är starkt kopplade till havet och naturen. Han beskriver hur han som barn blev skrämd av begravningen, men också hur han tröstades av en lots som sjöng visor och berättade om Bretagne. Dessa upplevelser och dofter från barndomen, som sältan av havet och ljudet av bräkande lamm, har för alltid etsat sig fast i hans sinne. I bokens inledning skildrar han en marsdag i Stockholm där han plötsligt känner en stark längtan tillbaka till Vinga, vilket markerar starten på hans självbiografiska berättelse.
En konstnärs inspiration och skapande
Evert Taube var inte bara en författare utan även en mångsidig konstnär. Hans verk är präglade av en romantisk och nostalgisk ton, med inslag av den svenska folkmusiken. Han inspirerades av såväl berättelser som naturens skönhet, vilket ledde till att han skapade många visor och litterära verk. Genom att blanda poesi och musik har han lämnat ett bestående arv inom svensk kultur. Jag kommer av ett brusand´ hav är ett bevis på hans förmåga att fånga känslor och minnen, och den bjuder in läsaren att följa med på en resa genom hans liv och skapande.
Evert Taube föddes den 12 mars 1890 i Göteborg och blev en av Sveriges mest älskade författare och kompositörer. Hans verk fortsätter att inspirera och beröra generationer, och hans bild pryder numera den svenska 50-kronorssedeln. En läsning av denna självbiografi ger insikt i den man som skapade så många älskade visor och litterära verk.