Information från Bokliv
Om Den stora klangen : essäer av Eva-Britta Ståhl
Litteraturens djup och musikens mysterier
Boken Den stora klangen : essäer : ─ essäer utforskar sambanden mellan litteratur och musik, med fokus på verk från olika tidsepoker och kulturella kontexter. Författaren, Eva-Britta Ståhl, tar läsaren med på en resa från den grekiska körlyrikern Pindaros till moderna nordiska poeter och kompositörer, där hon belyser de tematiska och estetiska kopplingarna som sträcker sig genom historien.
Litteraturens historia och geografi
I sex huvudkapitel analyseras texter och musik som har haft stor betydelse för Ståhl. Hon diskuterar verk av författare som Friedrich Hölderlin, Friedrich Nietzsche och Thomas Mann, samt nutida nordiska poeter som Lars Norén och Olav H. Hauge. Genom att sätta dessa verk i relation till varandra visar Ståhl hur litteraturen fortsätter att påverka och inspirera musikaliska kompositioner.
Om boken
Denna bok är ett förlagsband och omfattar 418 sidor. Den publicerades av Artos & Norma Bokförlag den 3 mars 2021 och är skriven på svenska. Ståhl framhäver också betydelsen av nordiska perspektiv och hur dessa författare och kompositörer har bidragit till en djupare förståelse av litteraturens och musikens intertextualitet.
Om boken
Bokförlag: Artos & Norma Bokförlag. Omfång: 418. Språk: Svenska. Utgivningsdatum: 2021-03-03. Förlagets information: Den stora klangen tar sin början med ett hotande åskväder och klingar ut i en vision av den återlösta mänskligheten. Mellan Adalbert Stifters roman Der Nachsommer 1857 och Richard Wagners Parsifal 1882 sker mycket som kommer att lägga grunden till modernitetens nya århundrade. Men rötterna är djupare än så. I sex huvudkapitel behandlas texter och musik som står författaren nära. De har vuxit fram ur skilda vetenskapliga och estetiska miljöer. Tillsammans vittnar de om tematiska samband som sträcker sig från den grekiska körlyrikern Pindaros, via Friedrich Hölderlin, Friedrich Nietzsche och Thomas Mann till en brännpunkt hos Vilhelm Ekelund. De nordiska perspektiven understryks i kapitlen om senare 1900-talsdiktning, i ljuset av Hölderlin och Paul Celan, där bland andra Lars Norén, Olav H. Hauge, Tor Ulven och Steinar Opstad uppmärksammas. Elisabet Hermodsson, Hölderlintolkaren, framstår som en bro över till Systerdikter, där särskilt Elisabeth Rynell och Birgitta Lillpers har varit av stor personlig betydelse. Så också gutaskalden Gustaf Larsson. Hans utveckling från hembygdslyrik till hembygdsmodernism betraktas här ur ett uttalat nordiskt perspektiv i dialog med forskare, poeter och översättare från Norge och Island. En särställning intar det avslutande kapitlet, närt av ett tilltagande intresse för sambanden mellan ord och ton i vokalmusik från Richard Wagner till dansken Svend Nielsens körtonsättning av Inger Christensens Sommerfugledalen. Här förenas fascinationen inför litteraturens existentiella och religiösa intertexter med musikens stora mysterium.
Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen.
(Läs mer)
