Ytterligare information om Vildmarks- och kärleksvisor av Erik Axel Karlfeldt
Erik Axel Karlfeldts lyriska värld
Denna bok, Vildmarks- och kärleksvisor, är en samling av Erik Axel Karlfeldts poesi som utforskar teman kring natur, kärlek och den enskilda människans förhållande till hembygden. Karlfeldt, en centralgestalt inom svensk 1900-talslyrik, förmedlar en stark känsla för Dalarna och den folkliga traditionen genom sina verser.
Skönlitteratur och klassisk poesi
Erik Axel Karlfeldt är känd för sin förmåga att väva samman naturlyrik med djupare känslor och kulturella referenser. Hans verk reflekterar en tid då många författare blickade tillbaka på den gamla bondekulturen. I Vildmarks- och kärleksvisor får läsaren följa med på sköna strövtåg i Dalarna, där den sensuella naturkänslan är påtaglig. Diktningen präglas av en bildrikedom och en musikalitet som gör att den kan avnjutas både högt och i tystnad.
Erik Axel Karlfeldts betydelse i svensk litteratur
Karlfeldt, som tilldelades Nobelpriset postumt 1931, är en viktig röst inom den svenska litteraturen. Hans språk och stil har en tydlig koppling till folktraditionen och ger en inblick i frågor om nationell identitet och språklig tradition. Hans poesi, ofta inspirerad av folkviseformer, bjuder på en rik upplevelse av den svenska landsbygden och dess kultur. Genom att läsa Karlfeldt får man en djupare förståelse för hur landskapet formar tänkandet och känslan i litteraturen.
Om detta exemplar från h:ström - Antikvariat & Bokhandel
Wahlström & Widstrand, 1935, är ett halvfranskt band i fint antikvariskt skick. Boken har guldsnitt och är i format 8:o (20 cm i höjd) med 128 sidor. Den tillhör genren skönlitteratur och är en del av serien Minnesupplaga, utgiven på svenska.
Denna text är en automatiskt genererad sammanställning baserad på tillgänglig information om boken och dess författare och ska inte ses som en del av antikvariatets katalogisering. Bokliv reserverar sig för eventuella fel eller missförstånd i texten (läs mer).
Ta alltid ditt köpbeslut utifrån antikvariatets egen beskrivning.
