Ytterligare information om Nordiska spelplatser av Claes Rosenqvist
Nordisk teaterverksamhet och dess kulturella kontext
Boken Nordiska spelplatser : studier i nordisk teaterverksamhet från sekelskifte mot sekelslut av Claes Uno Rosenqvist utforskar den nordiska teaterns utveckling under en betydelsefull period. Genom att analysera teaterns roll och dess kulturella kontext från tidigt 1900-tal fram till sekelskiftet, belyser Rosenqvist förändringar i repertoar, estetiska strömningar och publikens mottagande. Han erbjuder en insiktsfull bild av hur scenkonsten har formats av och bidragit till det nordiska samhället.
Teaterhistoria och analys
Rosenqvist är professor emeritus i litteraturvetenskap och är känd för sina studier av August Strindberg samt forskning om äldre landsortsteater. I sina verk, inklusive Hem till historien: August Strindberg, sekelskiftet och Gustaf Adolf, kopplar han dramatikens betydelse till samtida repertoarer och scener. Genom redigerade volymer som Att resa var nödvändigt och regionala studier som Norrlandskustens teaterpionjärer lyfter han fram de lokala nätverkens roll i teaterhistorien.
Teater och samhälle
Rosenqvists arbete bidrar till en ökad medvetenhet om den nordiska teaterns betydelse och dess historiska kontext. Boken vänder sig till både akademiker och teaterintresserade läsare, och fungerar som en värdefull källa för studier inom humaniora, särskilt inom områdena konst, musik och teater. Genom att kombinera teori med praktiska exempel skapar han en helhetsbild av ett fascinerande ämne.
Om detta exemplar från h:ström - Antikvariat & Bokhandel
Vildros, 1990, är ett limhäftat band i fint antikvariskt skick. Boken har 135 sidor och är illustrerad. Den mäter 21 cm i höjd och är sällsynt.
Denna text är en automatiskt genererad sammanställning baserad på tillgänglig information om boken och dess författare och ska inte ses som en del av antikvariatets katalogisering. Bokliv reserverar sig för eventuella fel eller missförstånd i texten (läs mer).
Ta alltid ditt köpbeslut utifrån antikvariatets egen beskrivning.