Bindning: Danskt band
Bokförlag: Karneval förlag
ISBN: 9789189494404
Omfång: 153 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2023-08-03
Översättare: Franklin, Cecilia
Originaltitel: Les dépossédés
Förlagets information
I De degraderade skildrar Christophe Guilluy hur de folkliga klasserna i Frankrike har splittrats och utarmats, men också hur bland dem en ny social rörelse som inte liknar någon annan håller på att ta form.
När den tysta majoriteten börjar tala ...
Gula västarna i Frankrike.
Brexitörerna i Storbritannien.
Frihetskonvojerna i Kanada.
Bönderna i Nederländerna.
De är alla uttryck för en ny social rörelse som vuxit fram på senare år i Västvärlden. Det hävdar den uppmärksammade franske geografen Christophe Guilluy. I sin bok De degraderade sätter han in denna rörelse i ett historiskt sammanhang och beskriver hur den, trots att den gror utanför de etablerade partiernas och organisationernas hägn, har stöd av en folkmajoritet. Den länge tystade majoriteten har börjat tala, menar författaren.
SAGT OM BOKEN
»Pensionsreformen och det motstånd den framkallar är bara en blek avspegling av den mycket djupare ohälsa som hemsöker det franska samhället.« Le Figaro
»En väsentlig analys av vårt lands situation.« La Nef
»En läsning lika hisnande som viktig.« LExpress
»Christophe Guilluy har förnyat vår syn på centrum och periferi, på karta och terräng. Det finns ett före och ett efter honom. Nu har han gett ut en ny liten bomb på Flammarion: De degraderade.
Vi väntar alltid otåligt på Christophe Guilluys böcker. Han är mannen som ger en nyckel till att förstå dem som röstat på Trump, Johnson och Le Pen. Han är ett barn av vänstern innan den blev globaliseringens hjälpreda. Han är luffaren från Belleville innan det blev ett kitschigt tivoli för höga tjänstemän.
De som vill förstå vänsterns valnederlag måste läsa Christophe Guilluy. Han har på ett mästerligt sätt avmystifierat de tre myter som globaliseringen bygger på: att det inte finns något alternativ, att samhället inte existerar och att majoriteten är splittrad i smågrupper. Men det finns ett alternativ, menar Guilluy, samhället är inte dött och den tysta majoriteten är på väg att koagulera.« François Bousquet i MAGASINET éléments
OM CHRISTOPHE GUILLUY
Christophe Guilluy är en fransk geograf och samhällsdebattör, mest känd för sin teori om det »perifera Frankrike«, som syftar på de regioner där den politiska eliten tappat kontakten med arbetarklassen. De degraderade är den första boken att översättas till svenska. Författaren har tidigare publicerat bl.a. följande böcker:
»Atlas över franska sociala klyftor« (2000),
»Bön för en folklig vänster« (2011),
»Frankrikes periferi: Hur arbetarklassen har offrats« (2014),
»De övre skiktens skymning« (2016),
»No Society: Slutet för den västerländska medelklassen« (2018),
»De vanliga människornas tid« (2020),
»Dialog i periferin« (2022).
CHRISTOPHE GUILLUY OM DEN NYA SOCIALA RÖRELSEN
Den nya rörelsen skiljer sig från tidigare seklers proteströrelser. Till skillnad från de sociala rörelserna under 1800- och 1900-talet strider den inte för att erövra nya rättigheter, utan för att bevara sin sociala och kulturella ställning.
Rörelsen är sociologiskt ovanlig och består av grupper med olika ursprung och ställning: arbetare, tjänstemän, bönder, egna företagare, privat- och statsanställda, unga, arbetslösa, pensionärer.
Även geografiskt är den ovanlig. I vilket land den än dyker upp Brexitanhängarna i England, Gula västarna i Frankrike, Frihetskonvojerna i Kanada, bönderna i Nederländerna har den sina rötter i periferin, långt ifrån den nyliberala modellens metropoler. Varje gång väcker den en våg av solidaritet och får stöd av en majoritet, som instinktivt identifierar sig med protesterna.
Rörelsen hämtar sin styrka i den kraft som uppstår då en majoritet av vanliga människor riskerar sin sociala och kulturella ställning, och den går inte att kontrollera med de styrandes berättelse. Inte heller går den att »köpa« man kan inte köpa människor som slåss både för att bevara sin köpkraft och för att ta sig ur det existentiella kaos som orsakats av eliterna.
