Carl Sjösvärd Birger (1988-)


'Den katolicerande riktningen i vår kyrka' : Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946

─ Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946

'Den katolicerande riktningen i vår kyrka' : Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946 av Carl Sjösvärd Birger

Skick
Förlagsny bok
Häftat band
Häftad: mjuk pärm/pappersomslag. Kan vara limhäftad, trådhäftad eller klammerhäftad.
270 kr +55 kr frakt
Totalt 325 kr inom Sverige

Beställ fler nya böcker utan extra frakt.

Se fler böcker från Bokliv
  • Säljs och skickas av Bokliv
  • Beställningsvara. Skickas inom 3-21 vardagar.
Säker betalning via Bokliv 14 dagars ångerrätt

Bindning: Häftat band

Bokförlag: Acta Universitatis Upsaliensis
ISBN: 9789151313917
Bokserie: Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia

Omfång: 513 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2022-03-11

Förlagets information

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka.

Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid.

I denna avhandling undersöks den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan utifrån dess nationella och internationella kontext med teoretiska begrepp och metodiska verktyg som riktar in sig på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet är berättelsen om en rörelse som inte ville framträda på samtidens villkor men som samtidigt blev en del av Svenska kyrkans väg in i det moderna samhället.

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka.

Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid.

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka.

Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid.

I denna avhandling undersöks den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan utifrån dess nationella och internationella kontext med teoretiska begrepp och metodiska verktyg som riktar in sig på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet är berättelsen om en rörelse som inte ville framträda på samtidens villkor men som samtidigt blev en del av Svenska kyrkans väg in i det moderna samhället.


'Den katolicerande riktningen i vår kyrka' : Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946 av Carl Sjösvärd Birger hittar du under Kyrkohistoria inom Religion i huvudkategorin Humaniora.

Hitta fler liknande böcker med dessa ämnesord:
Högkyrklighet kyrklig rörelse kyrklig förnyelse församlingsrörelse katolicitet Gunnar Rosendal kollektiv identitet historiebruk Svenska kyrkan glokal Kristendom i Europa Kristen identitet High Church movement collective identity high churchmanship uses of the past clergy ecclesiastical movement catholicity

Sök fler exemplar av denna titelSök fler böcker av Carl Sjösvärd Birger

Information från Bokliv

Om 'Den katolicerande riktningen i vår kyrka' : Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946 av Carl Sjösvärd Birger

Högkyrklighet och identitet i Svenska kyrkan

Boken 'Den katolicerande riktningen i vår kyrka' : ─ Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946 undersöker den högkyrkliga rörelsens framväxt inom Svenska kyrkan under 1900-talets första hälft. Denna period präglades av stora förändringar i både samhälle och kyrkoliv, där olika synsätt och strategier diskuterades angående kyrkans roll som folkkyrka eller nationalkyrka.

Högkyrklighetens påverkan på kyrkolivet

I denna avhandling utforskas hur präster och lekfolk skapade sammanslutningar som utgjorde ett rörelsenätverk. Den högkyrkliga rörelsen, som influerades av internationella kontakter och en svensk kyrklig tradition, blev ibland misstänkliggjord men förespråkade idéer som senare fick genomslag i kyrkolivet. Boken analyserar den högkyrkliga rörelsens identitet och dess betydelse för det moderna svenska kyrkolivet.

Identitet och kollektivt minne i kyrkan

Genom att använda teoretiska begrepp och metodiska verktyg fokuserar författaren på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet ger en djupare förståelse för hur denna rörelse inte bara påverkade Svenska kyrkans utveckling, utan också hur den formade en identitet som sträcker sig in i vår samtid.

Om boken

Boken är ett häftat band och publicerades av Acta Universitatis Upsaliensis den 11 mars 2022. Den omfattar 513 sidor och är skriven på svenska. ISBN-nummer är 9789151313917.

Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen. (Läs mer)

Recensioner

Laddar…

Logga in på mitt.bokliv.se för att lämna ditt omdöme!

Vanliga frågor om 'Den katolicerande riktningen i vår kyrka' : Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946 av Carl Sjösvärd Birger

Boken undersöker den högkyrkliga rörelsens framväxt inom Svenska kyrkan under 1900-talets första hälft, med fokus på förändringar i kyrkolivet och diskussioner om kyrkans roll som folkkyrka eller nationalkyrka.

Boken behandlar teman som högkyrklighet, identitet, rörelse och kollektivt minne inom kyrkan, samt hur dessa aspekter har påverkat Svenska kyrkans utveckling.

Boken är ett häftat band, publicerad av Acta Universitatis Upsaliensis den 11 mars 2022, omfattar 513 sidor, är skriven på svenska och har ISBN-nummer 9789151313917.

Du gillar nog också ...

Senast besökt