Sjösvärd Birger, Carl | 'DEN KATOLICERANDE RIKTNINGEN I VÅR KYRKA' : HÖGKYRKLIG RÖRELSE OCH IDENTITET I SVENSKA KYRKAN 1909–1946946 : ─ Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946

Boken undersöker den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan under 1900-talets första hälft.

• Undersöker högkyrklighetens framväxt i Svenska kyrkan.

• Analyserar rörelse, identitet och historia i kontext.

• Häftat band, utgiven 2022.

Beställningsvara. Skickas inom 3-21 vardagar.

Bindning: Häftat band

Bokförlag: Acta Universitatis Upsaliensis
ISBN: 9789151313917
Bokserie: Studia Historico-Ecclesiastica Upsaliensia

Omfång: 513 s.
Språk: Svenska
Utgivningsdatum: 2022-03-11

Förlagets information

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka.

Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid.

I denna avhandling undersöks den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan utifrån dess nationella och internationella kontext med teoretiska begrepp och metodiska verktyg som riktar in sig på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet är berättelsen om en rörelse som inte ville framträda på samtidens villkor men som samtidigt blev en del av Svenska kyrkans väg in i det moderna samhället.

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka.

Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid.

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka.

Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid.

I denna avhandling undersöks den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan utifrån dess nationella och internationella kontext med teoretiska begrepp och metodiska verktyg som riktar in sig på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet är berättelsen om en rörelse som inte ville framträda på samtidens villkor men som samtidigt blev en del av Svenska kyrkans väg in i det moderna samhället.

'Den katolicerande riktningen i vår kyrka' : Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909–1946946 av Carl Sjösvärd Birger hittar du under Kyrkohistoria inom Religion i huvudkategorin Humaniora.

Hitta fler liknande böcker med dessa ämnesord:
Högkyrklighet kyrklig rörelse kyrklig förnyelse församlingsrörelse katolicitet Gunnar Rosendal kollektiv identitet historiebruk Svenska kyrkan glokal Kristendom i Europa Kristen identitet High Church movement collective identity high churchmanship uses of the past clergy ecclesiastical movement catholicity

Sök fler exemplar av denna titelSök fler böcker av Carl Sjösvärd Birger