Ytterligare information om Det går an av Carl Jonas Love Almqvist
Kärlekens komplexitet och kvinnans rättigheter i svensk litteratur
Det går an : ─ En tavla ur livet av Carl Jonas Love Almqvist utforskar kärlekens komplexitet och kvinnans rättigheter. Boken blev snabbt en skandalsuccé och utlöste en av de mest intensiva litterära debatterna i Sverige, känd som Det går an-striden. Almqvists verk är en del av den svenska litterära klassiken och fortsätter att vara relevant än idag.
Klassisk skönlitteratur och samhällskritik
Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) var en produktiv och mångsidig författare, känd för sina romaner, noveller och journalistik. Hans verk förenar romantisk bildkraft med skarp samhällskritik. I Det går an ifrågasätter han äktenskapets normer och förespråkar en ny syn på relationer och jämställdhet, vilket var radikalt för sin tid. Almqvist var en opinionsbildare och hans böcker kan läsas som både litterära verk och politiska argument.
Tematisk analys av relationer och jämlikhet
Bokens centrala teman kretsar kring kärlek och kvinnans rätt till eget arbete och värde. Almqvist belyser kvinnors rättigheter och kärlekens natur, vilket bidrar till en viktig diskussion om jämlikhet. Hans stil kombinerar både poesi och prosa, vilket ger läsaren en rik upplevelse av textens innehåll. Det går an erbjuder en djupgående analys av sociala normer och relationer, vilket gör den till en av svensk litteraturs viktigaste böcker.
Om detta exemplar från h:ström - Antikvariat & Bokhandel
P. A. Norstedt & söners förlag, 1964, är ett pappband. Boken har ett något gulnat skyddsomslag och ett färgat övre snitt. Den är 8:o (15-25 cm i höjd) och innehåller 141 sidor samt 3 sidor med tillägg. Skicket är normalt antikvariskt.
Denna text är en automatiskt genererad sammanställning baserad på tillgänglig information om boken och dess författare och ska inte ses som en del av antikvariatets katalogisering. Bokliv reserverar sig för eventuella fel eller missförstånd i texten (läs mer).
Ta alltid ditt köpbeslut utifrån antikvariatets egen beskrivning.
