Information om Jag är en gyllene bro över staden av stål : om Anna Margolins författarskap av Beila Engelhardt Titelman
En djupgående studie av Anna Margolins poesi
Den jiddischspråkiga poesin hade en blomstrande period mellan de två världskrigen, där många diktare skapade texter av hög kvalitet. Trots detta nådde få av dem utanför den jiddischspråkiga världen. Poeten Anna Margolin (1887–1952), född i det dåvarande ryska imperiet och verksam i New York, har på senare tid fått ökad uppmärksamhet och översatts till flera språk.
En poetisk dialog med västerländsk tradition
I boken Jag är en gyllene bro över staden av stål. Om Anna Margolins författarskap utforskas Margolins poetiska värld. Här möter vi en kvinna som skrev på ett minoritetsspråk – jiddisch – och som fann sitt personliga lyriska uttryck i dialog med en bred västerländsk poetisk tradition. Hennes verk bär på motsättningar, där diktjaget längtar efter något bortom det sinnliga och strävar efter att höra ”ett tecken, ett mirakel, en röst / som andas nära och ändå avlägsen som en stjärna”.
Existentiell smärta och skapandets triumf
Margolin kämpar för sitt värde i förhållande till både inre och yttre kritiker. Hon brottas med tvivel, längtan, vrede och sorg, vilket framgår i hennes dikt som avslutas med orden: ”Men jag vill inte ha lycka. / Jag vill ha min sorg och min hemlighet. / Jag är en gyllene bro / över staden av stål”. Hennes poesi rymmer såväl existentiell smärta och utanförskap som skapandets triumf, vilket gör denna studie av hennes liv och verk till en viktig del av litteraturens historia.
