Information om Power and Social Ontology av Åsa Andersson
En djupgående analys av social makt och ontologi
I Power and Social Ontology av Åsa Andersson presenteras en teori om social makt som bygger på nya insikter inom fältet social ontologi. Författaren argumenterar för att en begreppsanalys av social makt kan berikas genom att utnyttja resultaten från social ontologi, vilket också innebär att detta fält behöver en grundlig analys av maktbegreppet. Social makt existerar i relation till andra sociala fenomen, såsom institutioner och sociala strukturer, vilket gör att en noggrann förståelse av dessa fenomen kan fördjupa vår insikt om social makt och dess olika former.
Taxonomi av social makt och kollektiv intentionalitet
Den föreslagna taxonomin av social makt baseras på insikten att olika typer av social makt förklaras genom de sociala fenomen som de är beroende av för att existera. En central aspekt av boken är att de olika formerna av social makt delar en gemensam egenskap: de är alla beroende av kollektiv intentionalitet. Författaren föreslår följande definition av social makt: En agent A har social makt om och endast om A har en förmåga, som är existentiellt beroende av kollektiv intentionalitet, att påverka ett specifikt utfall.
Utvidgning av maktanalyser och kritisk diskussion av teorier
Andersson kritiserar andra teorier inom området som tenderar att utgå ifrån en kooperativ och konsensusinriktad syn på sociala fenomen, vilket ofta leder till för snäva analyser av makt. Boken diskuterar den deontiska makten, som är synlig och genomskinlig, men även andra former av makt som kan vara osynliga eller opaka, samt telisk makt i kontrast till deontisk. För att fånga dessa former av makt utvidgas undersökningen till områden som tidigare har negligerats, inklusive andra-ordningens sociala fenomen, opaka typer av sociala fakta och olika former av normativitet.
En definition av social struktur föreslås, och de verktyg som utvecklas appliceras på det meta-etiska området för att argumentera för att moraliska fakta är sociala fakta. Avhandlingen avslutas med en kritisk diskussion av centrala teorier inom fältet, inklusive John Searles konstruktion av social verklighet, Raimo Tuomelas kollektiv acceptans av socialitet och Margaret Gilberts plural subjekts teori.
