Ärftlighetsforskningens gränser av Anna Tunlid

Information från Bokliv

Om Ärftlighetsforskningens gränser av Anna Tunlid

Utvecklingen av svensk genetik under tidigt 1900-tal

Boken Ärftlighetsforskningens gränser : individer och institutioner i framväxten av den svenska genetiken av Anna Tunlid behandlar transformationen av genetik från en praktisk till en akademisk disciplin i Sverige mellan cirka 1900 och 1960. Den analyserar hur Mendelism introducerades i växtförädlingen och hur Herman Nilsson-Ehle bidrog till att etablera genetik som en vetenskaplig disciplin vid Lunds universitet.

Biologi och genetikens framväxt

Genetikens utveckling i Sverige var en tvåstegsprocess. Först verkade den inom jordbruket med starka praktiska intressen, vilket ledde till forskning med stor samhällelig relevans. Nilsson-Ehle, som blev professor 1917, grundade en forskarskola med fokus på växtförädling och biologiska frågor. Efter hans pensionering bröts kopplingen mellan växtförädling och genetik för att ge genetik en självständig ställning.

Mikrobiologi och vetenskaplig legitimitet

Boken utforskar hur genetikens gränser definierades och omformades för att öka disciplinens legitimitet och få tillgång till resurser. Genom att använda begreppet gränsarbeten, som introducerades av Thomas F. Gieryn, belyser Tunlid hur genetikens status som vetenskap ständigt utmanades i olika miljöer.

Om boken

Boken är ett häftat band, publicerad av Media-Tryck inom Ugglan Minervaserien. Den omfattar 380 sidor och är skriven på svenska, med utgivningsdatum den 1 juni 2004.

Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang. Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen. (Läs mer)