Information om Ärftlighetsforskningens gränser av Anna Tunlid
En analys av svensk ärftlighetsforskning
I Ärftlighetsforskningens gränser: individer och institutioner i framväxten av den svenska genetiken utforskar Anna Tunlid hur genetiken utvecklades till en betydande akademisk disciplin i Sverige under tidigt 1900-tal. Boken fokuserar på perioden mellan 1900 och 1960 och beskriver hur ärftlighetsforskningens rötter låg i ett jordbruksrelaterat sammanhang innan den blev en självständig vetenskap.
Framträdande personer och institutioner
Genetiken introducerades i Sverige av Herman Nilsson-Ehle vid Svalöfs försöksstation, där han tillämpade Mendelism i växtförädling. Hans framgångar ledde till att han blev den första professor i genetik vid Lunds universitet 1917. Boken belyser hur Nilsson-Ehle och hans efterträdare, Arne Müntzing, bidrog till att forma det svenska genetiska forskningslandskapet genom att navigera mellan praktiska och teoretiska aspekter av ämnet.
Gränser och legitimitet inom vetenskapen
Tunlid använder begreppet gränsarbeten, som introducerades av Thomas F. Gieryn, för att analysera hur genetiken behövde definiera sina territorier för att etablera sin vetenskapliga auktoritet. Genom att undersöka olika arenor, inklusive det agrara och akademiska systemet, visar boken hur genetiken strävade efter legitimitet och resurser i en heterogen vetenskaplig miljö.
