Ytterligare information om Korstågen enligt araberna av Amin Maalouf
Korstågens historia ur ett arabiskt perspektiv
Boken Korstågen enligt araberna av Amin Maalouf skildrar korstågens historia så som den uppfattats och berättats från den arabiska sidan. Genom att använda sig av samtida arabiska historikers och krönikörers vittnesmål ger Maalouf en djupgående insikt i de historiska skeenden som formade denna epok.
Författarskap och teman i Amin Maaloufs verk
Amin Maalouf, född 1949 i Libanon, är en framstående författare som skrivit på franska och bosatt sig i Paris sedan 1976. Hans författarskap präglas av en kombination av historiska perspektiv och personliga teman kring identitet och migration. Efter en karriär som journalist och chefredaktör vände han sig helt till skönlitteratur och essäer. Maaloufs genombrott kom med Korstågen enligt araberna som först publicerades 1983, och han har sedan dess blivit erkänd för sin förmåga att väva samman historia med fiktion.
Historiska perspektiv på korstågen
I Korstågen enligt araberna utforskar Maalouf hur dessa historiska händelser har uppfattats av de som levde dem. Boken tar upp teman som fördrivning, identitet och kulturmöten, vilket gör den relevant för läsare som vill förstå de komplexa relationerna mellan öst och väst. Genom att presentera en arabisk synvinkel på korsfarartiden erbjuder Maalouf en alternativ berättelse som utmanar traditionella historiska narrativ.
Om detta exemplar från Mingus bok- och skivbutik
Boken är en pocket och innehåller 315 sidor. Den är i fint antikvariskt skick och publicerades av Alhambra i Lund år 2001. Översättningen från franskan är gjord av Line Ahrland och boken inkluderar en litteraturlista och index i slutet.
Denna text är en automatiskt genererad sammanställning baserad på tillgänglig information om boken och dess författare och ska inte ses som en del av antikvariatets katalogisering. Bokliv reserverar sig för eventuella fel eller missförstånd i texten (läs mer).
Ta alltid ditt köpbeslut utifrån antikvariatets egen beskrivning.
