Information om 1951/3 av All världens berättare
Berättelser från 1951 i All världens berättare
Tidskriften All världens berättare ger i sitt nummer från 1951 en fascinerande inblick i litteraturens mångfald genom en rad berättelser som spänner över olika teman och stilar. I detta nummer finner vi verk av både etablerade och mindre kända författare, vilket skapar en rik och varierad läsupplevelse. Bland de framträdande bidragen märks O. Henrys skildring Våren à la carte, som lovar en levande och smakfull tolkning av vårens ankomst.
Gösta Gustaf-Janson bidrar med Tulipanarosen som inte gick att säga, en text som utforskar språkets begränsningar och dess förmåga att uttrycka känslor. Alex Comforts Ett barndop erbjuder en nostalgisk återblick, medan Ivan Oljelund med sin berättelse Unga ger insikter i ungdomens utmaningar och glädjeämnen. Vidare presenteras Lars Göranssons självbiografiska verk Att lära sig simma, som ger läsaren en personlig och reflekterande upplevelse av livets lärdomar.
En mångsidig litterär palett
Mogens Dam tar oss med på en resa genom Herr Spentrups befrielse, och Erik Gamby bjuder in till På egen risk, vilket antyder en utforskning av risk och belöning i livet. Detta nummer innehåller också Ernst Wiecherts Dödskandidaten, som berör existentiella frågor, och en hyllning till Johan Skog, en bortglömd diktare, vilket ger en djupare förståelse för litteraturens historia. Torsten Renqvists Synkoniniader och Peter Egges Timmermannen kompletterar urvalet med sina unika berättelser, medan Matilde Seraos Lulus triumf avslutar med en triumferande berättelse.
Sammanfattningsvis erbjuder detta nummer av All världens berättare en rik palett av litterära verk som bjuder in läsaren till reflektion och eftertanke, och ger en värdefull inblick i den litterära världen under tidigt 1950-tal.
Om All världens berättare
All världens berättare var en litterär tidskrift som utgavs av Åhlén & Åkerlunds förlag mellan 1945 och 1956. Med målsättningen att erbjuda god, underhållande och bildande litteratur från alla världens länder bidrog redaktör Karl Johan Rådström till att skönlitteraturen fick en internationell prägel. I sin strävan efter att lyfta fram både svensk och utländsk berättarkonst presenterade tidskriften en palett av stilar och influenser från olika kulturer och tidsperioder.
Under sina glansår nådde All världens berättare en imponerande upplaga på cirka 40 000, vilket vittnar om den stora popularitet den åtnjöt. Tidskriften hade en rad framstående redaktörer, såsom Staffan Andræ och Lars Malmström, som bidrog till dess unika karaktär och litterära djup. Idag är All världens berättare en viktig del av den svenska litteraturhistorien och påminner oss om värdet av mångfald inom berättande.
Bokliv reserverar sig för eventuella fel eller missförstånd i ovanstående maskinellt, delvis ai-genererade information (läs mer).
Ta alltid ditt köpbeslut utifrån antikvariatets egen beskrivning.
