Liber Amoris

Vad handlar Liber Amoris om?

William Hazlitts Liber Amoris, eller Kärlekens bok, är en självutlämnande litterär bearbetning av en olycklig kärleksaffär. Hazlitt skildrar hur han vid fyrtiotre års ålder förälskade sig i den nittonåriga Sarah Walker, och hur relationen växlade mellan hänförelse, förvirring och förtvivlan. Den intensiva erfarenheten framställs som en psykisk kris som enligt Hazlitts egen utsago nästan kostade honom livet.

Texten är samtidigt mer än en personlig bekännelse. Den är en konstnärlig omformning av kärlekshistorien, skriven under 1820-talet med en öppenhet och skoningslöshet som väckte skandal när verket publicerades anonymt 1823. Liber Amoris skiljer sig därmed från den hårda kritik Hazlitt annars förknippas med och visar en mer sårbar sida av den engelske essäisten.

Utgivning och litterär kontext

Liber Amoris publicerades 1823, samma år som Stendhals De l’Amour. William Hazlitt räknas tillsammans med Thomas De Quincey och Charles Lamb till det engelska 1800-talets framstående kritiker och essäister. Verket hör till hans mest personliga skrifter och kombinerar självbiografiskt material med litterär gestaltning.

I den beskrivna utgåvan ingår även essän ”Om nöjet att hata”. Uppgifterna om kommentarer och inledning gäller denna specifika utgåva och har därför inte använts som en generell beskrivning av verket.