Huvudmeny

Böcker av Gustav Rosén: en guide till författarens böcker

8 böcker

Gustav Rosén var tidningsman, politiker och landshövding, med Västerbotten som bas för ett omfattande samhällsengagemang. Som ägare och redaktör för Västerbottens-Kuriren formulerade han det så kallade norrlandsfrisinnet och drev frågor om folkrörelser, kommunikationer och förbättrade levnadsvillkor. Hans två böcker speglar delar av en verksamhet som rörde sig mellan journalistik, politik och samhällsbyggande.

Läs hela biografin

Antikvariat bothnia Biografi & genealogi Biografi - genealogi - insignier Biografier Gustaf rosén Gustav rosén Järnvägar Landshövdingar Lappland Mingus bok- och skivbutik Nordkalotten Norrbotten Railways Särskilda personer Teknik Tornedalen Transport Vägar och järnvägar Vägbeläggning och vägdesign H:ström - antikvariat & bokhandel Minnen

Samtliga just nu tillgängliga böcker av Gustav Rosén

Layout:
Gustav Rosén : I koja och residens
h:ström - Antikvariat & Bokhandel Gustav Rosén I koja och residens Minnen
Memoarer som skildrar en framstående livsresa med tidiga erfarenheter av kommunikation och arbete inom järnvägen. En insiktsfull biografi med historiska perspektiv.
248 kr
Gustav Rosén : I koja och residens
Mingus bok- och skivbutik Gustav Rosén I koja och residens
Självbiografi som utforskar en svensk ämbetsmans liv och gärningar, med fokus på tidiga upplevelser och karriär inom politik och offentlig tjänst. Illustrerad och utgiven postumt.
120 kr
Gustav Rosén : I koja och residens
h:ström - Antikvariat & Bokhandel Gustav Rosén I koja och residens Minnen
Memoarer som skildrar en svensk ämbetsmans liv och karriär, med fokus på tidiga erfarenheter och betydelsefulla händelser.
178 kr
Gustav Rosén : I koja och residens
Mingus bok- och skivbutik Gustav Rosén I koja och residens
Självbiografi av en svensk politiker och publicist med insikter från hans tidiga liv och karriär.
150 kr
Gustav Rosén : I koja och residens
h:ström - Antikvariat & Bokhandel Gustav Rosén I koja och residens Minnen
Memoarer som skildrar en ung mans liv, med fokus på tidiga erfarenheter och yrkesval. Berättelsen belyser historiska händelser och personliga minnen från en svunnen tid.
148 kr
Gustav Rosén : Ofotenbanan
h:ström - Antikvariat & Bokhandel Gustav Rosén Ofotenbanan
Boken handlar om järnvägen Ofotenbanan och dess historiska betydelse inom teknik och kommunikation.
248 kr
Gustav Rosén : Ofotenbanan
Antikvariat Bothnia Gustav Rosén Ofotenbanan
En facsimilutgåva av en historisk text som utforskar förhållandena kring Ofotenbanan. Boken belyser järnvägarnas betydelse för regionen Tornedalen och Norrbotten. Illustrerad med fotografier.
125 kr
Gustav Rosén : I koja och residens
h:ström - Antikvariat & Bokhandel Gustav Rosén I koja och residens Minnen
Memoarer som skildrar livet och karriären hos en svensk ämbetsman och politiker, med fokus på tidiga erfarenheter och professionell utveckling.
178 kr

Om Gustav Rosén

Från tidningsman till landshövding

Gustav Rosén föddes 1876 i Vallsjö socken i Jönköpings län och avled 1942 i Umeå. Han växte upp som ett av elva barn i en religiös och nykteristisk familj. Redan som trettonåring började han arbeta som skrivbiträde på en spritfabrik. Senare arbetade han vid järnvägen, skaffade sig vidareutbildning och tog underofficersexamen. Efter giftermålet 1902 med Tyra Edit Olivia Lindforss flyttade han till Västerbotten.

I Umeå blev Rosén en inflytelserik tidningsman. Han var redaktör, ansvarig utgivare och senare ägare av Västerbottens-Kuriren från 1902 till 1926. Genom tidningen drev han frågor med anknytning till folkrörelserna och förbättrade levnadsvillkor. Hans skarpa angrepp på konservativa makthavare ledde i samband med det så kallade Umeåbråket till en fängelsedom för ärekränkning. Efter frigivningen 1916 hyllades han av radikala grupper.

Roséns offentliga engagemang omfattade också praktiska samhällsfrågor. Han tog initiativ till Barnens dag i Umeå 1905, arbetade för trädgårdsföreningar och lät plantera björkar längs stadens allmänna gator. Han förespråkade flygförbindelser till Umeå och en kustjärnväg, och förknippas även med förslagen till enkronasvägarna i Norrland och de mindre broar som kallades ”Roséns snörliv”.

Norrlandsfrisinnet och rikspolitiken

Rosén var 1902 en av dem som drev igenom bildandet av Frisinnade landsföreningen. Hans politiska program, som fick Västerbottens-Kuriren som medium, har kallats norrlandsfrisinnet. Det förenade radikala och konservativa inslag och hade förankring i väckelse-, nykterhets- och folkbildningsrörelserna. Samtidigt tog Rosén avstånd från laissez-faire-kapitalism. Inom den senare folkpartiorganisationen kom denna riktning att stå i motsättning till partiets huvudfåra.

Som riksdagsledamot i första kammaren representerade han Västerbottens län 1912–1921 och Västerbottens och Norrbottens län 1922–1932. Han satt bland annat i Försvarsutskottet och gjorde sig särskilt bemärkt som statsrevisor och ordförande för statsrevisionen, där han avslöjade slöseri inom statsförvaltningen och verkade för strängare granskning. Han var också landstingsordförande i Västerbottens län 1920–1925 och ordförande i Umeå stadsfullmäktige 1923–1926.

Åren 1926–1928 var Rosén försvarsminister i Carl Gustaf Ekmans regering. Han genomförde 1925 års försvarsbeslut, som innebar kraftiga minskningar av försvarsanslagen och uppsägningar i en nedrustningsinriktad efterkrigspolitik. Beslutet kritiserades när de ekonomiska besparingarna uteblev, men Rosén lyckades samtidigt förbättra arbetssituationen för meniga och lägre befäl.

Västerbotten som livsverk

Efter tiden som försvarsminister fortsatte Rosén att arbeta parlamentariskt och deltog bland annat i 1930 års försvarskommission. Från 1931 till sin död var han landshövding i Västerbottens län. Under de sista åren anslöt han sig i flera ekonomiska och försvarspolitiska frågor till uppfattningar som förknippades med socialdemokraten Ernst Wigforss, även när detta innebar avstånd från det egna partiet.

Roséns tryckta författarskap omfattar bland annat Förhållanden och missförhållanden vid Ofotenbanan från 1902 och den postumt utgivna I koja och residens från 1943. Hans personarkiv vid Folkrörelsearkivet i Västerbotten innehåller också närmare 5 800 bilder från perioden 1869–1980, huvudsakligen tagna av honom själv. Författarskapet och arkivet knyter samman hans roller som publicist, politiker och samhällsengagerad västerbottning.

Senast besökta