Böcker av Gerd Brantenberg: en guide till författarens böcker

Huvudmeny

Gerd Brantenberg är en norsk författare vars böcker undersöker kön, sexualitet och sociala maktordningar genom satir, självbiografiskt berättande och historiska perspektiv. Med Egalias döttrar skapade hon en omvänd samhällsordning där könsrollerna blir synliga genom sin förskjutning. Författarskapet rymmer också berättelser om lesbisk uppväxt, familj och klass.

Läs hela biografin

Ämnen och kategorier för nedanstående böcker ＋

Trollhättans Bok & Media Gerd Brantenberg Egalias döttrar [en roman]

En skildring av ett samhälle där könsrollerna är omvända, vilket väcker frågor om makt och identitet.

145 kr

Pangloss antikvariat & text Brantenberg, Gerd ; Espedal, Bodil ; Larsen, Relsen ; Nilsen, Lisbeth ; Torud, Astrid På sporet av den tapte lyst Kjærlighet mellom kvinner som litterært motiv

Studie av kärlek mellan kvinnor i litteraturen. Häftad, något sämre antikvariskt skick. Oslo: Aschehoug, 1986. 230 s. Norsk text.

175 kr

Bokliv Gerd Brantenberg Egalias döttrar

En satirisk roman som utforskar kön och makt i ett samhälle där kvinnor har den dominerande rollen.

269 kr

h:ström - Antikvariat & Bokhandel GERD BRANTENBERG Sången om St. Croix

En skildring av fem flickors liv och relationer i Fredrikstad mellan 1948 och 1955, med fokus på två familjers vardag.

148 kr

Trollhättans Bok & Media Gerd Brantenberg Vid färjestället öden kring en skola (1955-60)

Boken skildrar händelser och erfarenheter kring en skola under åren 1955-60.

40 kr

Trollhättans Bok & Media Gerd Brantenberg Ja, vi slutar! [en roman]

En roman från 1979 som utforskar teman kring avsked och förändring i livet.

65 kr

Om Gerd Brantenberg

Liv och litterär bakgrund

Gerd Brantenberg föddes 1941 i Oslo och växte upp i Fredrikstad i en läkarfamilj. Åren 1971–1974 bodde hon i Köpenhamn, där hon arbetade som lektor. Där hade hon också ett förhållande med den danska författaren Vibeke Vasbo. Brantenberg blev tidigt aktiv feminist och var styrelsemedlem i Det norske forbundet av 1948, Norges första förening för homosexuella. Hon var dessutom medlem i Den Norske Forfatterforening 1981–1983.

Hon debuterade 1973 med Opp alle jordens homofile, på svenska utgiven som Jag är väl inte sån, heller! Redan i debutromanen framträdde hon som en förkämpe för homosexuellas rättigheter. Författarskapet kom därefter att kretsa kring kvinnors existentiella, erotiska och sociala villkor, med en tydlig förankring i den andra feministiska vågen under 1960- och 1970-talet.

Satir, könsroller och sociala villkor

Det verk som gjort Brantenberg mest känd är Egalias døtre, på svenska Egalias döttrar. Romanen skildrar det påhittade landet Egalia, där könsrollerna är omvända: kvinnor har den offentliga och sexuellt dominerande positionen, medan männen förknippas med hemmet och familjen. Genom satir, språkliga förskjutningar och en konsekvent förändrad samhällsordning synliggör romanen hur makt och kön kan formas i vardagliga uttryck och institutioner. Boken blev en stor försäljningsframgång och har översatts till många språk.

Även andra delar av författarskapet behandlar sociala begränsningar och könsroller. Favntak, på svenska Famntag, hör till de verk som etablerat Brantenberg bland svenska läsare. I Sangen om St. Croix, som på svenska heter Sången om S:t Croix, och Ved bergestedet, på svenska Vid färjestället, återvänder hon till barndomen och skoltiden. Den självbiografiska trilogin om en lesbisk uppväxt i en norsk by rymmer teman som alkoholism, klassamhälle, våld i familjen, könsroller och sexuellt uppvaknande.

Historiska och självbiografiska perspektiv

Brantenbergs senare romaner breddar perspektivet. Augusta og Bjørnstjerne från 1996 handlar om författaren Bjørnstjerne Bjørnson och hans olyckliga kärlek till Augusta Mjøen, som var Brantenbergs morfars mor. I Landssvikersken från 2003 skildras Norge under första halvan av 1900-talet genom en tysk kvinnas ögon.

Sammantaget rör sig Brantenbergs böcker mellan satir, självbiografiskt berättande och historisk roman. De undersöker hur kön, sexualitet, familj, klass och sociala normer påverkar människors liv. Hennes författarskap är särskilt förknippat med försöket att göra maktordningar synliga genom att vända på perspektiven – som i Egalias döttrar – eller genom att låta erfarenheter från barndom, skola och lesbisk identitet bära berättelsen.