Sökandet efter upplysningen

Vad handlar Sökandet efter upplysningen om?

I Sökandet efter upplysningen undersöker Tore Frängsmyr om det går att tala om en svensk upplysning under 1700-talet. Boken behandlar svensk vetenskap och kulturliv och söker efter upplysningstidens idéer i det empiriska materialet och i den senare historieskrivningen.

Frängsmyr jämför den svenska utvecklingen med upplysningen i Frankrike, där rörelsen framträdde som en mer medveten intellektuell kamp. Enligt bokens framställning uppträdde motsvarande idéer i Sverige snarare splittrat, tillfälligt och utan samma tydliga program. Studien berör också frågan om statens och kyrkans inflytande över det intellektuella meningsutbytet.

Idéhistoriska epokbegrepp

En central del av boken är diskussionen om hur begrepp som ”upplysningen” används inom idéhistorien. Frängsmyr granskar föreställningen att 1700-talet lade grunden till moderniteten, med idéer om bland annat demokrati, mänskliga rättigheter, framsteg och teknik. Undersökningen riktar samtidigt kritik mot ett slentrianmässigt bruk av sådana epokbeteckningar.

Tore Frängsmyr var professor i vetenskapshistoria och skrev flera arbeten om upplysningen, vetenskapens historia och idéhistoria. Sökandet efter upplysningen publicerades första gången 1993.