Ormen

Vad handlar Ormen om?

Stig Dagermans debutroman Ormen publicerades 1945 och utspelar sig i beredskapstidens Sverige. Berättelsen följer flera personer, bland annat unga värnpliktiga på en militärförläggning, där disciplin, tristess och undertryckta känslor gradvis skapar en alltmer laddad stämning. Även under permissionerna fortsätter människorna att präglas av oro, misstänksamhet och rädsla.

I handlingen finns en giftorm som släpps lös och blir central för romanens psykologiska dramatik. Djuret fungerar samtidigt som en bild av den fruktan och ångest som finns under ytan hos människorna. Irene och Bill bär på varsin våldsam hemlighet och missförstår varandra, medan relationerna mellan soldaterna rör sig mellan kamratskap, begär och brutalitet.

Ångest och litterär stil

Romanen är löst sammanfogad och undersöker hur en grupp människor påverkas när skräcken får grepp om dem. En central tanke är att människan måste erkänna sin grundläggande ångest i stället för att förneka den. Dagermans språk bryter ofta mot ett standardiserat skriftspråk genom inslag av dialekt, vardagligt språk, klassjargong och affektivt uttal.

Ormen väckte stor uppmärksamhet vid utgivningen. Dagerman var då 22 år och mottogs av kritiken som ett betydande nytt namn inom den svenska fyrtiotalismen. Hans egen militärtjänstgöring bidrog till romanens förläggningsmiljö.