Löwensköldska ringen

Vad handlar Löwensköldska ringen om?

Selma Lagerlöfs Löwensköldska ringen är den första delen i den trilogi som även omfattar Charlotte Löwensköld och Anna Svärd. Romanen från 1925 utspelar sig i trakterna kring Karlstad och kretsar kring en guldring med en röd rubin, en gåva som general Bengt Löwensköld har fått av Karl XII. Generalens sista önskan är att få begravas med ringen, men efter hans död stjäls den ur graven.

Stölden blir upptakten till en lång kedja av olyckor. De som kommer i ringens närhet drabbas av fattigdom, våld och död, samtidigt som generalens vålnad tycks vaka över dess öde. När ringen försvinner efter ett mord anklagas oskyldiga män och avrättas, vilket lämnar efter sig en bitter önskan om hämnd.

Förbannelse, skuld och hämnd

Tre decennier senare hittar Marit, dotter till en av de dömda männen, ringen. Hon ser en möjlighet att straffa Löwensköldarna och syr in den i en ung släktings mössa. Därmed förs förbannelsen tillbaka till Hedeby, där generalens spöke börjar hemsöka familjen.

När Malvina Spaak kommer till gården som husföreståndarinna dras hon in i berättelsen. Hon blir förälskad i Adrian Löwensköld, som hoppas kunna befria sin anfader från den oro som håller honom kvar. Genom Malvinas möte med Marit öppnas en möjlighet att bryta den våldsamma kedjan. Romanen förenar en övernaturlig ödessaga med frågor om skuld, orättvisa, kärlek och följderna av människors handlingar.

En del av Lagerlöfs författarskap

Romanens spöklika och fantastiska inslag anknyter till den berättartradition från Värmland som präglar Selma Lagerlöfs författarskap. Lagerlöf debuterade 1891 med Gösta Berlings saga och tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909. Löwensköldska ringen blev hennes återkomst till en mer övernaturlig och mörk berättelsevärld, och handlingens förbannelse får konsekvenser i trilogins två följande delar.