Den blinda ugglan

Vad handlar Den blinda ugglan om?

Sadeq Hedayats roman följer en ung pennskrinstecknare som lever isolerad på sitt rum och befinner sig nära vansinnets gräns. Han sörjer en mystisk älskarinna och dras in i minnen, drömmar och opiumpräglade syner. En återkommande bild i hans måleri föreställer en kutryggig gammal man under en cypress och en svartklädd kvinna som räcker honom en blåvinda.

I berättelsen blir gränsen mellan verklighet och fantasi alltmer osäker. Tid och rum upplöses, medan scener och gestalter återkommer i förändrade former. Romanen skildrar förlust, ensamhet och andligt förfall med ett mörkt och symboliskt bildspråk.

Litterär bakgrund

Den blinda ugglan trycktes ursprungligen av Hedayat själv i omkring femtio stencilkopior. Romanen har ofta jämförts med verk av Kafka och Poe, samtidigt som den är förankrad i persiska myter och folksagor. Hedayat räknas som en tidig introduktör av modernistiska berättartekniker i persisk prosa. Hans författarskap präglades av existentiella frågor och kritik mot religion och tradition, och flera av hans verk har varit föremål för censur, däribland Den blinda ugglan.

Den svenska översättningen gjordes av Bo Utas, som översatte romanen redan 1963. Författaren Jan Henrik Swahn har skrivit ett förord till en svensk utgåva.