Älskaren

Vad handlar Älskaren om?

Marguerite Duras roman följer en femtonårig fransyska i Franska Indokina under 1920- och 1930-talen. På en färja över Mekongfloden möter hon en kinesisk man ur en förmögen familj. Mötet leder till en hemlig kärleksrelation, och mannens chaufför kör henne regelbundet från skolan till hans bostad i Saigon.

Förhållandet präglas av stark passion, men också av de sociala och kulturella gränser som omger dem. Mannens far har andra planer för sonen, medan flickans familj tillhör den franska koloniala överklassen. Deras relation fördöms därför både av familjerna och av det omgivande samhället.

Minne, begär och kolonial miljö

Berättelsen återges av kvinnan som den äldre huvudpersonen blivit. Romanen rör sig genom fragmentariska minnesbilder och växlar mellan tider och platser snarare än att följa en sammanhängande kronologi. På så sätt skildras både den unga flickans erfarenheter och den vuxna berättarens försök att återvända till dem.

Utöver kärlekshistorien behandlar Älskaren frågor om klass, ras, makt och främlingskap. Den koloniala miljön och de ekonomiska skillnaderna mellan huvudpersonerna är nära förbundna med romanens skildring av begär och begränsningar. Verket har delvis självbiografiska drag och bygger på en erfarenhet som också återkommer i Duras författarskap.

Romanen publicerades på franska 1984 och belönades samma år med Goncourtpriset. Marguerite Duras föddes i Franska Indokina och blev en central fransk författare, dramatiker och filmarbetare. Hennes skrivande förknippas ofta med en säregen, poetisk stil där tid, rum och karaktärer framträder genom förskjutningar och återkommande bilder.