Johan Anders Linders minnen

Vad handlar Johan Anders Linders minnen om?

Johan Anders Linders minnen är en omfattande självbiografisk och lokalhistorisk skildring av människor, familjeliv och samhällsförändringar i 1800-talets Umeå och Västerbotten. I de delar som behandlar åren 1838–1870 följer läsaren Linders familj genom sjukdom, dödsfall, utbildning, äktenskap och yrkesliv. Sonen Theodors studier och litterära intressen, dottern Fredricas liv och Linders omgifte hör till de återkommande familjeämnena.

Skildringen rymmer också resor, marknader och möten med människor i Västerbotten, liksom utförliga inblickar i Linders prästerliga arbete. Han skriver om fattigvård, missväxt, sjukdom och nöd, men även om skolor, teater, musik och vardagens sociala liv. Genom tidningsreferat och egna iakttagelser förs samtida händelser in, bland annat Kautokeinoupproret, Krimkriget, emigrationen till Amerika och sågverksnäringens expansion.

Ett samhälle i förändring

Linder uppmärksammar den tekniska och ekonomiska omvandlingen under sin livstid: ångbåtar, järnvägar, telegraf, industriella anläggningar och nya kommunikationer. Han intresserar sig även för språk och folkliv och bidrar med uppteckningar till Johan Ernst Rietz’ dialektlexikon. Arkitektur, kyrkobyggnader och lokala byggnadsprojekt är andra återkommande områden.

Anteckningarna ger därmed både ett personligt familjeporträtt och en bred bild av norrländskt vardagsliv, kultur och samhällsutveckling under 1800-talet. Linder var präst, men också verksam inom bland annat teckning, musik, dialektforskning och byggnadsverksamhet, vilket präglar bredden i hans minnesanteckningar.