Arvet efter Arn

Vad handlar Arvet efter Arn om?

Arvet efter Arn är en historisk roman om Birger Magnussons väg från ung folkunge i Västra Götaland till Birger jarl och rikets mäktigaste man. Han växer upp på Forsvik, där han får militär träning men också undervisning i latin, strategi och samhällsstyrning. Samtidigt formas han av arvet efter sin farfar Arn Magnusson och av modern Ingrid Ylvas hårda vägledning.

Berättelsen utspelar sig under en politiskt våldsam period i 1200-talets Sverige. Efter maktskiften, uppror och konflikter inom folkungaätten bygger Birger gradvis en egen maktbas. När kung Knut Holmgeirsson griper kungamakten leder Birger ett uppror som till slut för honom mot ett avgörande slag vid Herrevadsbro. Romanen skildrar också hur han arbetar för att stärka riket genom lagar om hemfrid, kyrkofrid och kvinnofrid.

Makt, arv och förlorad kärlek

Romanen är en fristående fortsättning på Jan Guillous trilogi om Arn Magnusson. Arn finns kvar som en avgörande förebild, men huvudpersonen är hans sonson Birger – en politiker och maktspelare som till skillnad från sin berömde farfar inte framställs som ett helgon. Birgers framgångar kräver hårda beslut och moraliska kompromisser, och maktens pris märks även i berättelsens skildring av förlorad kärlek.

Handlingen är indelad i fyra delar som följer Birgers utveckling genom änkornas, gubbarnas, nidingarnas och jarlens tid. På så sätt förenar romanen riddarsaga och familjehistoria med en berättelse om hur Sverige formas genom krig, lagstiftning och maktkamp.