Pennskaftet

Vad handlar Pennskaftet om?

Elin Wägners roman följer Barbro Magnus, en ung journalist som kallas Pennskaftet. Hon arbetar i Stockholms tidningsvärld och engagerar sig intensivt i kampen för kvinnlig rösträtt. Mellan redaktionen och rösträttsrörelsens möten försöker hon förena sitt yrkesliv och politiska arbete med privatlivet.

Barbro möter den unge arkitekten Dick Block. De har inte råd att gifta sig, men inleder ändå en kärleksrelation som utmanar samtidens föreställningar om kvinnlig respektabilitet och moral. Romanen skildrar också den unga lärarinnan Cecilia Bech, som liksom Pennskaftet finner riktning och mening genom rösträttsrörelsen.

Rösträtt, arbete och kärlek

I Pennskaftet knyts den offentliga kampen samman med frågor om kärlek, sexualmoral, yrkesliv och vänskap mellan kvinnor. Barbro framställs inte främst genom sina relationer till män, utan som en yrkesarbetande och politiskt handlande person. Samtidigt får hon vara både målmedveten och öppen för kärlek, vilket bröt mot flera tidigare litterära schabloner för kvinnliga gestalter.

Romanen berör även prostitutionen i Stockholm. Barbro flyttar in i en lägenhet som tidigare beboddes av en prostituerad kvinna och blir därefter uppvaktad av några av kvinnans tidigare kunder. På så sätt väcks frågor om samhällets dubbla sexualmoral och om kvinnors möjlighet att forma sina liv på egna villkor.

Verkets bakgrund och mottagande

Pennskaftet publicerades första gången 1910 och har en tydlig bakgrund i Elin Wägners egna erfarenheter av journalistik och rösträttsarbete. Romanen väckte stor uppmärksamhet och blev en försäljningsframgång; sex upplagor kom ut under drygt ett år och 1916 hade den sålts i 18 000 exemplar. Samtida kritiker lyfte fram romanens livfulla kvinnogestalt och dess betydelse som skildring av rösträttsrörelsen, medan andra ansåg att det politiska engagemanget gick ut över det konstnärliga.

Senare har romanen beskrivits som en central svensk rösträttsroman och som ett tidigt exempel på litteraturen om den nya kvinnan. Elin Wägner var journalist, författare och feminist, och hennes egna erfarenheter av kvinnors organisering och arbete i offentligheten är en viktig del av romanens litterära och historiska sammanhang.