Tjänstekvinnans son

Vad handlar Tjänstekvinnans son om?

August Strindbergs Tjänstekvinnans son är en självbiografisk roman med undertiteln ”En själs utvecklingshistoria”. Huvudpersonen Johan växer upp som yngste son i en borgerlig familj vars sociala ställning är osäker. Fadern arbetar långa dagar hemifrån, medan modern – tidigare tjänstekvinna – inte fullt ut har accepterats av släkten. Runt Johan finns syskon, barnpigor, husor, grannar och andra familjemedlemmar, och genom detta vardagsliv formas hans blick på sig själv och omvärlden.

Berättelsen skildrar barndom och ungdom i 1800-talets strikta klassamhälle. Johan präglas tidigt av rädsla, hunger och en känsla av att stå vid sidan av gemenskapen. Erfarenheterna bygger successivt upp en stark revanschlust och ett behov av att förstå den egna utvecklingen. Boken är därför inte bara en skildring av uppväxt och ensamhet, utan också ett porträtt av hur en känslig och trotsig individ försöker skapa en självbild.

Självbiografi och självbild

Romanen skrevs efter att Strindberg hade åtalats och friats för hädelse med anledning av novellsamlingen Giftas. I Tjänstekvinnans son använder han berättelsen om sin bakgrund som ett slags försök att förklara sig inför omvärlden och att själv undersöka vad som har format honom. Framställningen är mycket uppriktig, men färgas också av den vuxne författarens ateism och kvinnosyn.

De fyra delarna följer olika skeden i utvecklingen: barndomen, studentlivet, åren 1872–1875 och författarlivet. Den tredje delen, I röda rummet, behandlar samma period som Strindberg tidigare skildrat i romanen Röda rummet. Verket publicerades ursprungligen 1886–1887, medan den fjärde delen gavs ut först 1909.