Böcker av Lars Andersson: en guide till författarens böcker

36 böcker

Visar 37 - 36 av 36 böcker

Lars Andersson är en mångsidig röst i modern svensk litteratur: en prosaisk berättare och essäist som också förmedlat nordisk litteratur genom sina översättningar.

Kort bakgrund: Lars Andersson (född 23 mars 1954) debuterade 1974 och etablerade sig under 1980-talet som en betydande röst i svensk prosa, med ett parallellt arbete som essäist och översättare. Han har varit verksam som journalist och redaktör och har fortsatt skriva romaner, essäer och reportage in i 2000-talet. Hans verk rör ofta historia, andlighet och resor: teman som återkommer i både prosa och reflektion.

Författarskap och teman i Lars Anderssons böcker

Lars Anderssons produktion spänner över romaner, reportage och essäer. Kärnan i många böcker är en kombination av historiskt intresse och personliga iakttagelser: från kabbala och kulturhistoria till reseskildringar från Indien och Östeuropa. I prosan möter vi ofta figurer på väg: bokstavligt eller i minnet: samtidigt som författaren prövar formella grepp och varierande perspektiv.

Stil och plats i svensk litteratur

Språket är noggrant och varierat; Andersson växlar mellan täta realistiska partier och mer fragmentariska, reflekterande avsnitt. Den trilogi som inkluderar Vattenorgeln visar ett långsiktigt tematiskt arbete, där motiv återkommer och utvecklas över decennier. Som översättare har han också bidragit till att föra in nordiska röster i svenskt språkbruk.

Varför läsa Lars Andersson i dag?

Anderssons böcker är givande för den som söker både berättelser och idéer: romanerna erbjuder karaktärsdrivna skildringar av samtiden, medan essäerna ger ingångar till kulturhistoriska frågor. För samlare och den som söker olika utgåvor kan hans omfattande produktion ge intressanta varianter och efterord som speglar författarens utveckling över tid.

Viktiga verk

Snöljus (1979): Genombrottsroman som etablerade Andersson på den svenska litteraturscenen.
Bikungskupan (1982): Ett tidigt verk som befäste hans position bland yngre författare under 1980-talet.
Vattenorgeln (1993): Del i en trilogi som utvecklar teman över tid; samlad med övriga delar i Vattnets bok (2005).
Fylgja (2004): Urval av essäer som visar Anderssons intellektuella bredd och intresse för kulturhistoria.

Var börjar man?

Snöljus (1979): För nybörjaren: en ingång till Anderssons tidiga prosa och det verk som gav honom publikt genomslag.
Bikungskupan (1982): För den som vill följa formexperiment och idédebatt från 1980-talet.
Fylgja (2004): För den som söker essäistiska ingångar till teman som historia, andlighet och läsning.

Tidigare Sida 4 / 3